Demenssyndrom

Uppdaterad på

Martina Feichter studerade biologi med ett valbart ämne apotek i Innsbruck och fördjupade sig också i en medicinsk växts värld. Därifrån var det inte långt till andra medicinska ämnen som fortfarande fängslar henne till denna dag. Hon utbildade sig till journalist vid Axel Springer Academy i Hamburg och har arbetat för sedan 2007 - först som redaktör och sedan 2012 som frilansskribent.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Termen demenssyndrom (eller demenssyndrom) används ofta synonymt med demens. Det markerar en allmän intellektuell nedbrytning. Ett demenssyndrom manifesterar sig vanligtvis i form av Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller en blandning av dessa. Det kan dock också inträffa med hjärninflammation, andra hjärnsviktssjukdomar (t.ex. multipel skleros) och kroniskt alkoholmissbruk. Läs mer om demenssyndrom!

ICD -koder för denna sjukdom: ICD -koder är internationellt erkända koder för medicinska diagnoser. De finns till exempel i läkarbrev eller på intyg om arbetsoförmåga. F03F02F01G31F00G30

Vad är demenssyndrom?

Begreppet demenssyndrom (även kallat kroniskt organiskt hjärnpsykosyndrom) står för en allmän intellektuell nedgång. Detta börjar vanligtvis med minnes- och orienteringsstörningar samt affektiva (emotionella) funktionsnedsättningar. Under den fortsatta kursen kan patientens personlighet förändras avsevärt.

Neurologiska misslyckanden följer också med ett demenssyndrom, nämligen så kallade verktygsstörningar. Dessa är störningar i "högre" hjärnprestanda som orsakas av centrala nervsystemet, till exempel språkstörningar, störningar i att känna igen bekanta föremål (t.ex. bananer), oförmåga att skriva, läsa, beräkna eller utföra åtgärder på ett samordnat sätt.

Pseudodementi

Pseudodementi är termen som används av läkare för att beskriva störningar i hjärnans prestanda som uppstår tillfälligt och simuleras genom hämning av tanke och driv.

Depressiv pseudodementi är den vanligaste formen av pseudodementi. Det kan uppstå vid svår depression. Depressiv pseudodementi är ofta inte lätt att skilja från uppkomsten av demens (t.ex. Alzheimers) eller den gemensamma förekomsten av demens och depression. Ofta kan läkare bara ställa rätt diagnos efter lång och noggrann observation av patienten.

I regel försvinner den depressiva pseudodementin när depressionen behandlas ordentligt (med medicinering och icke-medicinska åtgärder).

Demenssyndrom: Alzheimers, alkohol, AIDS

Den vanligaste formen av demenssyndrom är Alzheimers sjukdom (DAT). Vaskulär demens och blandad demens (särskilt blandade former av Alzheimers och vaskulär demens) är också utbredda. Andra former är till exempel Picks sjukdom (Picks sjukdom eller frontotemporal demens) och Lewy body demens.

Demenssyndrom kan också vara ett resultat av hjärninflammation (encefalit) eller traumatisk hjärnskada. Det senare är orsaken till det som kallas "boxerdemens" (orsakat av upprepat mindre hjärntrauma, till exempel att boxaren kan drabbas av slag mot huvudet).

Andra sjukdomar i hjärnan kan också leda till demenssyndrom. Dessa inkluderar till exempel Huntingtons sjukdom, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, multipel skleros och Parkinsons sjukdom (i det senare fallet talar man om Parkinsons demens).

Det finns också det som kallas AIDS -demens (primär HIV -encefalopati): Det är den vanligaste komplikationen i hjärnan när den är infekterad med HIV.

Andra sjukdomar, varav några är behandlingsbara, kan också associeras med demenssyndrom. Dessa inkluderar metaboliska och hormonella störningar (såsom hypotyreos), brister i vissa vitaminer (B12, B1, niacin), tumörer och former av hydrocephalus communicans.

I många fall är kroniskt alkoholmissbruk också utlösaren för demenssymtom. De drabbade fyller ofta de resulterande minnesluckorna med uppfunnet innehåll (Korsakoff syndrom).

Förutom alkoholism kan andra kroniska förgiftningar (t.ex. med medicinering, droger, lösningsmedel) orsaka demenssyndrom.

Tagg:  resemedicin boktips alkoholdroger