Arbetsterapi

Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Arbetsterapi är en form av medicinsk behandling som stöder personer med begränsad handlingsförmåga. Syftet är att göra det möjligt för patienter att hantera vardagliga aktiviteter bättre. Läs allt om arbetsterapins gång, när det är till hjälp och vilka risker det innebär.

Vad är arbetsterapi?

Arbetsterapi är en terapiform som stöder sjuka eller skadade i att hantera sina vardagsliv. Det ska göra det möjligt för patienten att ta hand om sig själv så mycket som möjligt, att delta i samhället och därmed få en bättre livskvalitet.

Arbetsterapin utförs av specialutbildade arbetsterapeuter. Dessa fungerar alltid holistiskt och tar inte bara hänsyn till patientens sjukdomsrelaterade begränsningar, utan också sociala och ekonomiska faktorer. Följande mål för arbetsterapi kan sammanfattas:

  • Definition av individuella mål, patientens önskemål och möjligheter
  • Främjande och förbättring av rörelsekoordination, sensorisk och känslomässig uppfattning
  • Utveckling av fysiska och mentala förutsättningar för ett självständigt och uppfyllt liv
  • Förbättra livskvaliteten genom att utveckla befintliga färdigheter
  • Återintegrering i den personliga, sociala och vid behov yrkesmiljön

Inte bara vuxna behöver ibland arbetsterapi: barn med utvecklingsstörningar har också nytta av det. Du kommer att behandlas av specialutbildade barns arbetsterapeuter som också involverar föräldrar och andra vårdgivare i terapin. Syftet med arbetsterapi i barndomen är framför allt att främja en åldersanpassad utveckling av självständighet och ett barns handlingsförmåga.

Indikeringsnyckel

Arbetsterapi måste ordineras av en läkare som en terapeutisk åtgärd. Den så kallade indikationskoden, en kombination av bokstäver och siffror som läkaren anger på receptet, beskriver den medicinska orsaken till användning av arbetsterapi. Terapeuten får inte lägga till någon saknad information alls eller bara efter att ha rådfrågat läkare.

Jobbtitelns historia

Den 1 januari 1999 trädde lagen "lagen om yrkesterapeuters yrke (arbetsterapeutlagen - ErgThG)" i kraft. Detta ersatte den tidigare officiella jobbtiteln "arbetsterapeut och arbetsterapeut". Men termen "arbetsterapi" används fortfarande ibland idag som en synonym för arbetsterapi. Arbetsterapeutens eller arbetarpedagogens yrke är ett oberoende utbildningsyrke.

Begreppet arbetsterapi myntades mycket tidigare. Det kommer från det grekiska ordet "érgon". Bokstavligen översatt betyder detta något som arbete, arbete, hantverk, aktivitet eller yrke.

När utförs arbetsterapi?

Arbetsterapi utförs som en hjälpsam, stödjande åtgärd, till exempel inom geriatrisk medicin, barn- och ungdomsmedicin, men också inom psykiatri och ortopedi. Det tjänar bland annat att göra det möjligt för patienten att återuppta en professionell verksamhet.

Arbetsterapi inom ortopedi och reumatologi samt efter olyckor

Följande sjukdomar i muskuloskeletala systemet begränsar patienter i vardagen och kan därför kräva arbetsterapi:

  • Brutna ben
  • kroniska ryggproblem
  • Störning i grov- eller finmotorik
  • Paraplegi
  • Amputationsskador
  • artros

Arbetsterapi inom neurologi

Patienter med sjukdomar i nervsystemet är ofta avsevärt begränsade i sin handlingsförmåga. Exempel på neurologiska sjukdomar som arbetsterapibehandlingar kan hjälpa till med är:

  • stroke
  • traumatisk hjärnskada
  • Cerebral pares (rörelse- och hållningssjukdom efter hjärnskada)
  • Parkinsons sjukdom
  • multipel skleros
  • Tecken på förlamning
  • Polyneuropati (nervskada)

Arbetsterapi inom psykiatrin

Inom psykiatrin har till exempel patienter med följande sjukdomar nytta av arbetsterapi:

  • Ångestsyndrom
  • Tvångssyndrom
  • Stress- och anpassningsstörning
  • Personlighetsstörning
  • Uppförandestörning
  • Depression, mani
  • psykos
  • Missbruk (t.ex. alkohol, droger, medicinering, spelande)

Arbetsterapi inom geriatrisk medicin

Särskilt åldrande människor är ofta begränsade i sitt oberoende på grund av själva åldringsprocessen samt sjukdomar (multimorbiditet). Social isolering eller brist på uppgifter begränsar också livskvaliteten för äldre. Plötsliga förändringar som en partners död eller förlust av bekanta omgivningar kan intensifiera denna tendens och påföra patienten avsevärt. Arbetsterapeutiska åtgärder hjälper dig att vänja dig och anpassa dig till förändrade levnadsförhållanden. Arbetsterapi används också för sjukdomar med förändringar i personlighet och minnesproblem, till exempel för demens.

Arbetsterapi hos barn

Tidigt utvecklingsstöd är alltid meningsfullt, särskilt med barn. Att vänta för länge kan göra onormala eller ohälsosamma beteenden värre. Föräldrar bör också utbildas för att stödja sitt barn i åldersanpassad utveckling. Följande kliniska bilder i barndomen gör arbetsterapi nödvändig:

  • Utvecklingsstörningar eller förseningar (t.ex. efter för tidig födelse)
  • Uppfattningsstörningar (information i hjärnan används och utvärderas annorlunda)
  • fysiskt handikapp
  • grafomotoriska störningar (svårigheter att skriva)
  • Syn- eller hörselnedsättning
  • Mentalt handikapp
  • Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)
  • autism

Vad gör du inom arbetsterapi?

Arbetsterapiens terapeutiska process är i princip uppdelad i tre steg:

  • Utvärdering (bedömning och definition av ett mål)
  • Intervention (planera en behandling och dess genomförande)
  • Utfall (utvärdering av terapiresultaten)

När arbetsterapeuten har bedömt patientens situation och kommit överens om terapimålen med honom väljer han en terapimetod som är lämplig för ingreppet. Följande metoder är tillgängliga för honom:

  • Kompetenscentrerad relevant för vardagen
  • ämnesrelaterade uttryckscentrerade
  • interaktionell
  • uppfattningsrelaterat handlingsinriktat

Kompetenscentrerade metoder relevanta för vardagen

Kompetenscentrerad arbetsterapi är en av de vanligaste metoderna. Patienten bör återfå förlorade färdigheter med stöd av arbetsterapeuten. Detta inkluderar manuella aktiviteter som sågning, sömnad och korgvävning, men också aktiviteter för att klara vardagen och fritidsaktiviteter som matlagning, spel eller kontakt med myndigheter. Övningar och spel som tränar minne används också.

Ämnesrelaterade, uttryckscentrerade metoder

Med detta terapeutiska tillvägagångssätt bör patienten lära sig att uttrycka inre känslor kreativt och att göra sig känslig för sitt välbefinnande. Arbetsterapeuten låter patienterna måla eller göra hantverk här, antingen ensamma eller i grupp. Vanligtvis ger han också ett ämne för detta. Till exempel ber han en deprimerad patient att skapa en bild med färger som kommer att ge honom glädje.

Interaktionsmetoder

Detta terapeutiska tillvägagångssätt används för att uppmuntra patienter att hantera andra människor och för att främja samhörighet i en social struktur. Den interaktionella arbetsterapin sker därför naturligtvis i partner- eller grupparbete. Arbetsterapeuten ger gruppen en uppgift, till exempel ett gemensamt hantverksprojekt eller ett rollspel. Sedan observerar han gruppen i arbetsfasen: Hur löses konflikter? Vem letar efter vilken roll i gruppen? Hur kommunicerar patienterna med varandra? Terapeuten reflekterar sedan över arbetsprocessen tillsammans med patienten och arbetar med den.

Uppfattningsrelaterade, handlingsinriktade metoder

Här förmedlar arbetsterapeuten sina sinnes- och kroppsuppfattningar till patienten. Mycket enkla övningar är till hjälp, som att massera händerna med en "igelkottskula", vidröra och känna igen material, vibrationsförnimmelser eller varma och kalla upplevelser i ett vattenbad. Genom dessa nya erfarenheter bör patienten lära sig att medvetet absorbera sinnesupplevelser och klassificera dem korrekt. Detta terapeutiska tillvägagångssätt används främst för psykiatriska patienter eller barn med utvecklingsstörningar.

Yrkesgruppsbehandlingar

Vissa arbetsterapeutiska åtgärder utförs som en del av gruppbehandlingar. Till exempel kan innehåll som utvecklats i individuell terapi prövas och utbildas i gruppen. Detta inkluderar till exempel övningar i vardagliga färdigheter, men också övningar i hjärnprestationsträning för personer med motsvarande störningar eller demens. Att utbildas:

  • Sociala färdigheter
  • Konfliktlösning
  • hantera stress
  • Planeringsförmåga
  • Perceptionsträning
  • koncentration
  • minne

Vilka är riskerna med arbetsterapi?

Arbetsterapi är i princip inte förknippad med några särskilda risker. Hälsoproblem uppstår vanligtvis bara om patienten är mer stressad av arbetsterapeutiska övningar än vad som kan förväntas av honom.

Överdrivna krav från terapeuten eller orealistiska förväntningar från patientens sida kan snabbt leda till frustration. Vid överdrivna krav är det svårt att motivera patienter, så i så fall bör behandlingsmålen omdefinieras tillsammans med patienten.

Vad måste jag tänka på efter arbetsterapi?

Om din läkare har ordinerat arbetsterapi åt dig kommer han vanligtvis att kunna rekommendera en lämplig arbetsterapeut. Kom ihåg att framgången för behandlingen beror till stor del på ditt samarbete. Försök därför att närma dig övningarna på ett motiverat och öppet sätt, även om det ibland kräver lite ansträngning.

Prata regelbundet med din arbetsterapeut om dina önskemål, mål och rädslor - det är det enda sättet han kan anpassa behandlingen till dina individuella idéer. Du kan ofta prova de övningar som arbetsterapeuten har visat dig utanför sessionerna och fortsätta träna. Se till att du inte överskrider din personliga gräns. Sätt dig istället små mål som du kan utöka med arbetsterapi.

Tagg:  graviditet Babybarn kondition 

Intressanta Artiklar

add