Parkinsons: pacemaker i hjärnan mot beteendeberoende

Christiane Fux studerade journalistik och psykologi i Hamburg. Den erfarna medicinska redaktören har skrivit tidningsartiklar, nyheter och faktatexter om alla tänkbara hälsoteman sedan 2001. Förutom sitt arbete för är Christiane Fux också aktiv i prosa. Hennes första kriminalroman publicerades 2012, och hon skriver, designar och publicerar också sina egna kriminalpjäser.

Fler inlägg av Christiane Fux Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Vid Parkinsons sjukdom hjälper läkemedel som ökar dopaminnivåerna i hjärnan. Men på lång sikt har de ofta obehagliga biverkningar: De minskar patientens impulskontroll. Konsekvenserna kan vara beroende av shopping och spel, binge eating eller en överdriven sexlust.

De tvångsmässiga beteendestörningarna är mycket påfrestande för patienterna och deras nära och kära. Men det finns en möjlig motgift: djup hjärnstimulering. Så kallade hjärnstimulatorer används för detta ändamål.

Pacemaker för hjärnan

Dessa enheter har förskrivits till Parkinsons patienter under en lång tid. Elektroder placeras djupt i hjärnan, där de stimulerar vissa delar av hjärnan med elektriska impulser. De för patientens hjärna tillbaka till rytmen så att säga, och hjälper därmed mot rörelseproblem som tremor, gångstörningar eller så kallad frysning, där patienten plötsligt fryser i rörelse.

Hittills har dock enheterna endast använts när läkemedel inte längre är effektiva. Forskare som arbetar med professor Paul Krack från universitetssjukhuset i Genève har nu upptäckt att djup hjärnstimulering kan förbättra både rörelse och impulskontroll.

Forskarna hade rekryterat totalt 251 Parkinsons patienter till studien. Hälften av dem fortsatte bara att ta Parkinsons medicin. De andra fick djup hjärnstimulering utöver medicinen.

Bättre impulskontroll

Efter två år hade beteendeproblemen hos patienter med hjärntaktmakare förbättrats avsevärt - i gruppen som behandlades rent med läkemedel hade de dock blivit värre.

Forskarna kunde inte avgöra möjliga negativa effekter av behandlingen, såsom apati eller en högre tendens till depression, som kan vara förknippad med alltför hämmade impulser.

Bättre livskvalitet, mindre medicinering

Tidigare utvärderingar hade redan visat att läkemedelsdosen kunde minskas med 38 procent under hjärnstimuleringen. Hos de andra patienterna fick den dock ökas med 21 procent. Dessutom hade livskvaliteten hos patienter med en hjärntaktmakare förbättrats avsevärt.

Dopaminbrist i hjärnan

Vid Parkinsons sjukdom försvinner allt mer dopaminproducerande nervceller i hjärnan. Messenger-substansen är viktig bland annat för finjustering av rörelser. Om antalet dopaminproducerande celler faller under 60 procent, visas de första rörelsestörningarna.

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna i nervsystemet. Omkring 220 000 patienter lider av det i Tyskland.

Tagg:  Sjukdomar Babybarn förebyggande