Trimipramin

Uppdaterad på Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Den aktiva ingrediensen trimipramin tillhör den äldsta gruppen av antidepressiva medel, de så kallade tricykliska antidepressiva. Den har en stämningsförstärkande, ångestdämpande, sömnfrämjande och lugnande effekt. Av denna anledning används den främst för att behandla depression, som kännetecknas av rastlöshet, ångest och sömnstörningar. Läs mer om effekterna, biverkningarna och användningen av trimipramin här.

Så fungerar trimipramin

Trimipramin tillhör gruppen tricykliska antidepressiva medel (TCA). Den har en stämningsförstärkande (antidepressiv), lugnande (lugnande) och ångestdämpande (ångestdämpande) effekt. Trimipramin har också en starkt hämmande effekt på frisättningen av stresshormoner.

Orsaken till psykiska sjukdomar som depression är bland annat nedsatt signalöverföring mellan nervcellerna (nervcellerna) i hjärnan och den tillhörande nedsatta funktionen i hjärnan. Signalen överförs via olika kemiska budbärarämnen, så kallade signalsubstanser.

En nervcell släpper ut en signalsubstans, som sedan binder till vissa dockningspunkter (receptorer) i de närliggande cellerna och därmed sänder en motsvarande signal (spännande eller hämmande). Messengerämnet tas sedan upp igen i den ursprungliga cellen, vilket slutar sin signaleffekt.

Denna signalöverföring, som störs av depression, är ett viktigt mål för antidepressiva medel. De förlänger eller hämmar effekten av vissa budbärarsubstanser och uppnår därmed önskad stämningslyftande, ångestdämpande och lugnande effekt.

Trimipramin är ett av de tricykliska antidepressiva medlen, men dess effekt skiljer sig från de andra medlemmarna i denna klass av läkemedel. Dessa hämmar främst återabsorptionen av budbärarämnena noradrenalin och serotonin i den ursprungliga cellen, vilket har en drivhöjande och antidepressiv effekt. Med trimipramin, å andra sidan, är den lugnande och ångestdämpande effekten mer uttalad: Den uppstår eftersom den aktiva ingrediensen blockerar receptorerna för serotonin och två andra budbärare - acetylkolin och histamin.

Trimipramin hämmar också frisättningen av stresshormoner (som adrenalin) och blockerar de så kallade dopamin D2-receptorerna. Detta förklarar troligen antidepressivens goda effekt vid vanföreställningsdepression, schizofrena psykoser, mani (onormalt ökat humör) och sömnstörningar.

Intag och eliminering

Endast 40 procent av det intagna trimipraminet kommer faktiskt in i blodomloppet, så den aktiva ingrediensen har en låg biotillgänglighet. 24 timmar efter intag bryts trimipramin till hälften och utsöndras av kroppen (lång halveringstid).

När används trimipramin?

Trimipramin används för dess antidepressiva, lugnande, sömninducerande och ångestdämpande effekter vid:

Depressiva sjukdomar med de viktigaste symptomen på rastlöshet, ångest och sömnstörningar

Utanför officiellt godkännande ("off-label") används trimipramin ibland som en del av långvarig smärtbehandling. Även om det inte är smärtstillande i sig, kan det öka effektiviteten hos smärtstillande medel genom att hjälpa patienten att ta avstånd från smärtan.

Ett annat sätt att använda trimipramin är att behandla opioidberoende personer. Den aktiva ingrediensen lindrar abstinenssymtom som rädsla eller rastlöshet. Även här är applikationen "off-label".

Så här används trimipramin

Den aktiva ingrediensen används i form av tabletter, droppar eller lösning. Dosen bestäms av den behandlande läkaren. En dosering på 25 till 50 milligram per dag startas vanligtvis.

Vid behov kan dosen ökas långsamt enligt läkarens anvisningar. För måttliga symptom till en total daglig dos på 100 till 150 milligram och för svåra depressiva episoder till 300 till 400 milligram. Den maximala dagliga dosen är 400 milligram. Eftersom den aktiva ingrediensen har en stark lugnande effekt bör huvuddosen tas på kvällen.

Behandlingen av kroniska smärttillstånd börjar med en dos på 50 milligram per dag och kan ökas till en maximal daglig dos på 150 milligram. Om det finns sömnstörningar utan depressiva symptom, brukar 25 till 50 milligram tas på kvällen.

En dosjustering är nödvändig hos äldre patienter och hos patienter med nedsatt lever- eller njursjukdom.

När behandlingen med trimipramin avbryts är det lämpligt att långsamt avbryta läkemedlet (dvs. gradvis minska dosen). Om det antidepressiva stoppas plötsligt finns det risk för humörsvängningar, rastlöshet, influensaliknande symptom och ökad risk för självmord.

Vilka är biverkningarna av trimipramin?

De vanligaste biverkningarna är trötthet, dåsighet, yrsel, förstoppning, ökad aptit och vikt, muntorrhet, svettningar och svårigheter att anpassa ögonen till när- och avståndssyn (boendestörningar).

Vanliga biverkningar av trimipramin är allmänna symtom som rastlöshet, sömnlöshet, illamående och magont, men dessa kan också bero på själva depressionen.

Andra möjliga biverkningar är sexuell dysfunktion, hudutslag och störningar i urinblåsan (miktionsstörningar). Trimipramin kan sällan leda till förvirring, förändringar i blodtal, leverdysfunktion, ringningar i öronen (tinnitus), tarmobstruktion (ileus), håravfall och urinretention (oförmåga att urinera).

Vad ska man tänka på när man tar trimipramin?

Kontraindikationer

Trimipramin får inte användas i:

obehandlat snävvinklad glaukom (en form av glaukom = glaukom)

svår hjärtsjukdom
Urineringstörningar
Tarmförlamning (paralytisk ileus)
Samtidig användning av monoaminoxidashämmare (MAO -hämmare) - används bland annat för depression och Parkinsons

Interaktioner

Att ta trimipramin med andra läkemedel kan orsaka läkemedelsinteraktioner. Av denna anledning ska antidepressiva medel inte tas med följande ämnen:

centrala depressiva ämnen som opioider (starka smärtstillande), hypnotika (sömntabletter) och alkohol
Antikolinergika som atropin (i akutmedicin och oftalmologi) och läkemedel mot Parkinson
vissa antiarytmiska läkemedel, såsom cinidin och amiodaron
Läkemedel som gör att QT -tiden i hjärtat förlängs

Åldersgräns

Trimipramin ska inte användas för att behandla depression hos barn och ungdomar under 18 år.

graviditet och amningsperiod

Trimipraminbehandling som redan har börjat kan fortsätta under graviditeten. Om en gravid kvinna behöver ett antidepressivt medel för första gången är andra medel som det finns mer erfarenhet att föredra (t.ex. citalopram eller sertralin) - även om det inte finns någon misstanke om att trimipramin har en skadlig effekt på utvecklingen av det ofödda barnet barn.

Hos nyfödda är olika justeringsstörningar (hyperexcitabilitet, dåligt drickande, andningssvårigheter etc.) möjliga om kvinnan tog tricykliska antidepressiva medel som trimipramin under graviditetens sista trimester.

Det finns ingen publicerad erfarenhet av amning med trimipramin. Det förskrivs därför endast under amning om bättre studerade antidepressiva medel inte är aktuella.

Hur man får trimipraminmedicinering

I Tyskland och Schweiz kan trimipramin endast köpas från ett apotek med läkares recept. Receptkravet gäller även för lågdospreparat.

Inga preparat som innehåller den aktiva ingrediensen trimipramin finns tillgängliga i Österrike.

Sedan när har trimipramin varit känt?

Tricykliska antidepressiva medel utvecklades på 1950 -talet och är bland de äldsta ämnena i denna grupp. Imipramin var det första läkemedlet i denna klass av läkemedel som hade en antidepressiv effekt.

Många andra tricykliska antidepressiva medel med en liknande kemisk struktur utvecklades därefter och släpptes ut på marknaden, inklusive trimipramin 1961.

Tagg: tänder vaccinationer läkemedel