Mitralventil
Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.
Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.Mitralventilen är en av de fyra hjärtklaffarna. Det förbinder vänster förmak med vänster kammare och fungerar som inloppsventil: Ventilen säkerställer att blodet bara flyter från förmaket in i kammaren och inte flödar i motsatt riktning. Läs allt du behöver veta om mitralventilen!
Mitralventil: inloppsventil i vänster hjärta
Blodet passerar genom mitralventilen från vänster förmak till vänster kammare. På grund av sin plats räknar den tillsammans med tricuspidventilen till atrioventrikulära ventiler. Liksom de andra tre hjärtklaffarna består den av ett dubbelskikt av hjärtats innerfoder (endokard) och är en så kallad broschyrventil. Den har två "segel", en fram och en bak, varför den också kallas bicuspid ventilen (latin: bi- = två, cuspis = spik, punkt).
Mitralventilens papillära muskler
Sinewy trådar fäster vid kanterna på kutarna och ansluter dem till papillarmusklerna. Dessa muskler är små utskott av hjärtkammarmuskeln in i kammaren. De förhindrar de fritt hängande klyftorna i mitralventilen från att slå tillbaka in i förmaket som ett resultat av trycket som genereras under sammandragning av ventrikeln (sammandragning av muskeln i systolen).
Mitralventilfunktion
Så snart systolen börjar, orsakar blodflödet att de fria kanterna på broschyrerna klibbar tätt mot varandra och stänger därmed gränsen mellan förmaket och ventrikeln. Förutom hjärtmuskeln stramar och håller papillarmusklerna också den stängda mitralventilen i denna position. Som ett resultat rinner blodet inte tillbaka till vänster förmak, utan tar sin rätta väg genom aortaklaffen in i huvudartären och därmed in i det stora blodomloppet. I följande diastol (avslappningsfas i hjärtmuskeln) rinner blodet från förmaket in i kammaren. För att göra detta öppnas mitralventilen helt igen. För övrigt, liksom alla hjärtklaffar, är mitralventilen fäst vid en fibrös ring av bindväv i hjärtskelettet.
Vanliga mitralventilproblem
Vid mitralstenos är mitralventilen smalare, vilket innebär att hjärtkammaren inte längre fylls ordentligt under diastolen. I de flesta fall beror mitralventilstenos på hjärtklaffinflammation orsakad av reumatisk feber. Det är sällan medfött eller förkalkat rent genom slitage och åldrande.
Vid mitraluppstötning stängs inte mitralventilen tätt, så att blod från hjärtkammaren återgår till förmaket under systolen. Som ett resultat "pendlar" en viss mängd blod fram och tillbaka mellan förmaket och hjärtkammaren. Orsakerna till mitralventilinsufficiens är till exempel bakteriell endokardit (hjärtklaffsinflammation), sönderrivna papillära muskler och senor (t.ex. vid bröstskada, operation eller hjärtinfarkt) eller reumatiska sjukdomar.
Läkaren lyssnar på hjärtklafffel med ett stetoskop. Han uppfattar mitralventilen bäst i området under den vänstra bröstvårtan, mellan femte och sjätte revbenet.
Om en eller båda baldakinerna bultar in i förmaket under systolen, talar läkare om mitralventilframfall. Fliken kan fortfarande vara tät. Mer uttalad mitralventilprolaps leder också till ventilinsufficiens. Framfallet är delvis medfödd, men orsaken är ofta oklar. Det tenderar att drabba kvinnor med svag bindväv oftare. Ibland hör läkaren ett eller flera "systoliska klick" med stetoskopet när mitralventilen rasar.
Tagg: rökning palliativ medicin alkohol
