Gastrektomi

Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

En gastrektomi är det fullständiga avlägsnandet av magen som en del av en operation. Det utförs bland annat vid magcancer. För att matsmältningen ska kunna fortsätta syr kirurgerna matstrupen och tunntarmen ihop efter att magen har tagits bort. Läs allt om det kirurgiska ingreppet, när det behövs, och riskerna.

Vad är en gastrektomi?

En gastrektomi är kirurgiskt avlägsnande av hela magen. Gastrektomi skiljer sig från en magresektion eller en partiell gastrisk resektion, eftersom med dessa förfaranden kvarstår en kvarvarande mage. Dessa förfaranden är dock endast lämpliga för godartad cancer.

Vid en gastrektomi tar kirurgen bort lymfkörtlarna som är belägna i mageområdet utöver magen. Dessa innehåller ofta redan cancerceller, så kallade lymfkörtelmetastaser, som annars skulle fortsätta växa efter att magen togs bort.

Byte av magen efter en gastrektomi

Magen spelar en viktig roll i matsmältningen. Han ansvarar bland annat för matlagring och proteinbearbetning. Dessutom hjälper det också till att absorbera viktiga vitaminer som är nödvändiga för blodbildning. Det finns flera sätt att artificiellt återställa funktionerna i magen efter en gastrektomi. Vad de alla har gemensamt är att matstrupen sutureras till olika delar av tunntarmen. Detta skapar också nytt lagringsutrymme för mat. Så det naturliga sättet för matsmältningen bibehålls.

När ska man göra en gastrektomi

En gastrektomi görs huvudsakligen vid malign magcancer. Det fullständiga avlägsnandet är nödvändigt för att säkerställa att inga cancerceller finns kvar i kroppen. Annars finns det en möjlighet att cancern fortsätter att växa trots operationen. Vid godartade tumörer är magresektion, där endast en del av organet avlägsnas, vanligtvis tillräcklig.

Sällsynta orsaker till en gastrektomi är omättliga blödningar i mageområdet, till exempel efter allvarliga olyckor eller tårar i slemhinnan efter kraftiga kräkningar eller obotliga magsår. För det mesta behöver kirurgen inte ta bort hela magen här.

En särskild operation är den så kallade ärm gastrektomi. I motsats till vad namnet antyder tar kirurgen bort en stor del av magen och syr resten i ett rör. Denna ärmmage rymmer betydligt mindre mat och används därför som ett av de sista behandlingsalternativen för mycket överviktiga.

Vad gör du med en gastrektomi?

En gastrektomi sker under narkos och ofta med ytterligare epiduralbedövning (nervledningen är blockerad) så att patienten inte känner någon smärta under operationen. Detta säkerställer att han inte märker något om proceduren.

I början rengör kirurgen huden med ett desinfektionsmedel och täcker den med sterila dukar. Sedan öppnar han buken med ett centralt längsgående snitt för att få tillgång till magen. En gastrektomi kan i princip också utföras som en del av en laparoskopi. Här introducerar kirurgen de så kallade trokarna i bukhålan genom flera små snitt, med vilka han tar bort magen med fjärrkontroll.

Så snart magen är fullt synlig klämmer kirurgen av de levererande blodkärlen för att förhindra blödning. Nu skär han genom magen i matstrupen och tolvfingertarmen och tar bort den helt tillsammans med de omgivande lymfkörtlarna. Beroende på hur långt cancern redan har växt in i den omgivande vävnaden måste den också ta bort delar av tunntarmen, tjocktarmen, matstrupen eller mjälten. Detta är det enda sättet att förhindra att cancerceller blir kvar i kroppen.

Ansluter matstrupen och tarmarna

För att patienten ska kunna smälta maten igen efter att magen har tagits bort måste kirurgen ansluta de intilliggande organen med varandra. Det finns flera alternativ här:

• Sy i en annan tunntarm mellan matstrupen och tolvfingertarmen
• Reservoarbildning genom att sy in två bitar av tunntarmen som ligger bredvid varandra
• Sy en avlägsen bit av tunntarmen till matstrupen och stäng den blinda duodenum

Vilka är riskerna med en gastrektomi?

En gastrektomi är ett mycket stort förfarande. Följaktligen finns det många möjliga komplikationer:

• Skador på närliggande organ, till exempel levern, bukspottkörteln eller tunntarmen
• Blödning från skador på blodkärl
• Nedskärning av nerver som resulterar i funktionella störningar i tarmen
• Infektioner och bildandet av inkapslade samlingar av pus (bölder)
• Brist på täthet av sömmarna i tarmområdet
• Överdriven ärrbildning i operationsområdet med risk för tarmobstruktion
• Inflammation i bukspottkörteln eller gallgångarna
• Inflammation i matstrupen (halsbränna) orsakad av gallan som flyter tillbaka
• Sårläkningsstörningar
• Snittbråck på bukhuden

Alla dessa komplikationer gör ofta ytterligare operationer nödvändiga efter en gastrektomi. Särskilt i början utvecklar många patienter också det som kallas ett tidigt eller sent dumpningssyndrom. Eftersom maten passerar tarmarna ovanligt snabbt efter gastrektomi känner patienten illamående, yrsel och svaghet upp till cirkulationscollaps inom trettio minuter (tidig dumpning) eller efter två till tre timmar (sen dumpning) efter att ha ätit.

Vad måste jag tänka på efter en gastrektomi?

Efter operationen bör du se upp för smärta, illamående, yrsel och matsmältningsbesvär såsom diarré eller förstoppning och omedelbart rapportera förekomsten av dessa symtom till din kirurg. För att förhindra dumpningssyndrom efter gastrektomi är det också viktigt att undvika stora måltider. Ät istället sex till åtta små portioner hela dagen.

För att klargöra ytterligare frågor kommer du att få en separat utbildningskurs där du kommer att informeras om alla särdrag i näring efter en gastrektomi. Din husläkare kommer också att be dig att ta blodprov regelbundet för att utesluta undernäring. Han kommer också att ge dig ett visst vitamin som kroppen inte längre kan ta upp på egen hand efter en gastrektomi.

Tagg:  önskan att skaffa barn huskurer intervju