Placebodroger

Martina Feichter studerade biologi med ett valbart ämne apotek i Innsbruck och fördjupade sig också i en medicinsk växts värld. Därifrån var det inte långt till andra medicinska ämnen som fortfarande fängslar henne till denna dag. Hon utbildade sig till journalist vid Axel Springer Academy i Hamburg och har arbetat för sedan 2007 - först som redaktör och sedan 2012 som frilansskribent.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Placebo är ett läkemedel utan en aktiv ingrediens som fortfarande kan ge botemedel. Den innehåller bara fyllmedel som laktos och stärkelse. Den uppnådda effekten kallas placeboeffekten (från det latinska uttrycket placebo = "I will like it").

Placeboeffekten kan också uppstå med medicinska åtgärder som operationer som placebooperationer med endast ytliga snitt (t.ex. på knäet med meniskproblem).

Hur förklaras placeboeffekten?

Hur placeboeffekten exakt uppstår är inte känt. Kroppens självläkande krafter ligger troligen bakom placeboeffekten, som i sin tur orsakas av tron ​​på läkemedlet. Patientens förväntningar kan därför påverka effektiviteten av en behandling. När det gäller placebo -effekten skulle det vara ett positivt inflytande - patienten tror på förberedelsen, förväntar sig och hoppas på ett botemedel och detta sker ofta som ett resultat.

Påverkan kan dock också vara negativ: De som är helt övertygade om att behandling inte kommer att hjälpa dem kommer sannolikt att visa sig ha rätt. För övrigt kan påverkan av patientens förväntningar också påverka effektiviteten av riktiga läkemedel.

Hur används placebo i medicin?

»Drogtester:

För att kunna utvärdera effektiviteten av ett nytt läkemedel jämförs dess effekt med den tidigare standardterapin. Om det inte finns någon standardterapi testas det nya preparatet mot placebo:

En grupp patienter får det riktiga läkemedlet, den andra gruppen dummy -läkemedlet, som måste vara samma som det rätta läkemedlet när det gäller form, färg och smak (t.ex. placebotabletter, placebokapslar etc.). Ett nytt läkemedel klassas bara som effektivt om det visar en betydligt bättre effektivitet än placebo.

"Terapi:

Läkaren kan också använda placebo för behandling vid lindriga eller icke-livshotande symtom. Detta kan vara användbart, till exempel om orsaken mest sannolikt är psykologisk eller om ett "riktigt" läkemedel inte är lämpligt av medicinska skäl.

Ett exempel är sömnproblem hos äldre. Å ena sidan behandlar denna grupp patienter medicineringen annorlunda än yngre, så att fler risker och biverkningar är möjliga. Å andra sidan måste äldre patienter ofta ta många läkemedel som kan interagera negativt med sömntabletter. I detta fall kan en placebo, som kan hjälpa människor att sova gott utan risk, vara ett bra alternativ.

Fakta som förstärker placeboeffekten

Placebo-effekten kan också uppstå med rätt medicinering och kan intensifieras av olika, ibland konstigt klingande faktorer: Det är nu känt att mycket små och mycket stora tabletter fungerar bättre på patienter än medelstora. Röda tabletter hjälper bättre än vita. Sprutor fungerar bättre än tabletter. Dessutom, när sprutor är inställda av läkare, är de mer effektiva än de som ges av sjuksköterskor.

Möjligheten att påverka placeboeffekten visas också i drogtester: Om läkarna vet vilka patienter som får placebo är det mindre effektivt i denna grupp. Därför är experiment mestadels utformade som "dubbelblinda studier". Här vet varken patienter eller läkare vem som får det riktiga läkemedlet och vem som får placebo.

Ju viktigare namnet på preparatet låter och ju mer komplicerade bruksanvisningarna är, desto större blir läkningssuccén. Eftersom homeopati använder latinska namn och skapar genomarbetade terapiplaner, misstänker motståndare till denna alternativa läkningsmetod placeboeffekten bakom deras helande framgångar.

Vilka andra omständigheter bidrar till placeboeffekten?

Studier som utförts i olika länder visar också att placeboeffekten påverkas av kulturmiljön. I Tyskland kan till exempel cirka 60 procent av alla magsår botas med placebo; i Brasilien fungerar det däremot bara för väldigt få patienter. Omvänt, i detta land svarar högt blodtryckspatienter knappast på placebopreparat, medan höga blodtrycksvärden i andra länder säkert kan sänkas med dummy -läkemedel.

Kön för både patienten och den behandlande läkaren har också inflytande på placeboeffekten: dummy -läkemedel tenderar att fungera bättre hos kvinnor än hos män. Dessutom verkar både manliga och kvinnliga patienter vara mer benägna att lita på läkare än läkare. Så när patienter får placebo från läkaren fungerar det oftast bättre än ett från läkaren.

Tagg:  hälsosam arbetsplats ögon graviditet