Allergiförebyggande

och Martina Feichter, medicinsk redaktör och biolog

Kathrin Rothfischer studerade mikrobiologi och genetik i Regensburg efter en utflykt till tyska studier. Att presentera komplexa frågor på ett lättbegripligt sätt var hennes passion redan då. Det var därför hon förvandlade denna passion till ett yrke efter examen: Efter olika tjänster på det medicinska specialistförlaget och i den offentliga pressen hittade hon äntligen sitt journalistiska hem på

Mer om -experterna

Martina Feichter studerade biologi med ett valbart ämne apotek i Innsbruck och fördjupade sig också i en medicinsk växts värld. Därifrån var det inte långt till andra medicinska ämnen som fortfarande fängslar henne till denna dag. Hon utbildade sig till journalist vid Axel Springer Academy i Hamburg och har arbetat för sedan 2007 - först som redaktör och sedan 2012 som frilansskribent.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Personer med allergi har överdrivet ivriga immunförsvar. Det reagerar inte bara på patogener som virus eller bakterier, utan också på faktiskt ofarliga ämnen som pollen, husdamm, djurhår eller livsmedelskomponenter. Läkemedel, kemikalier och metaller kan också orsaka allergiska reaktioner.

Den första reaktionen på ett allergen ämne (allergen) lagras i immunsystemet. Om du kommer i kontakt med samma allergen igen uppstår samma reaktioner om och om igen. Dessa kan bli allt svårare med tiden. Om den lämnas obehandlad kan en sådan allergi också leda till kroniska symtom som bronkial astma.

Det är därför lämpligt att förebygga allergi så mycket som möjligt - helst i barndomen. Eftersom predisponeringen för allergier är ärftlig. Det betyder att om en far eller mamma har en allergisk sjukdom (till exempel hösnuva, astma eller neurodermatit), har barnet en ökad risk att bli allergisk också. Denna risk är ännu högre om båda föräldrarna är allergiska mot något - särskilt om det också är samma typ av allergisk sjukdom (t.ex. hösnuva). Barn som har syskon med allergi tillhör också riskgruppen (ökad risk för allergi).

Primär förebyggande

Läkare förstår att termen primärprevention i allmänhet betyder alla åtgärder som hjälper till att förhindra att en sjukdom utvecklas i första hand. Detta inkluderar till exempel eliminering eller åtminstone minimering av riskfaktorer för en sjukdom. Vid allergi rekommenderas bland annat följande åtgärder för primär förebyggande behandling:

• Inget nikotin: Aktiv och passiv rökning under graviditet och amning samt efter förlossning ökar risken för att ett barn utvecklar allergi. Du bör därför säkerställa en rökfri miljö för gravida kvinnor, ammande kvinnor och barn.
• Fisk: Konsumtion av fisk under graviditet och amning och som kompletterande mat för barn kan minska risken för allergier, vilket studier visar. Därför ska mor och barn äta fisk minst en gång i veckan, helst arter med låg förorening som regnbåge, lax, makrill eller sardin.
• Amning: Spädbarn ska ammas helt i minst fyra månader innan de gradvis introducerar kompletterande mat.
• Frisk kroppsvikt: Att vara överviktig eller fetma är förknippad med en ökad risk för astma (och många andra hälsorisker). Se därför till att du och ditt barn har en hälsosam kroppsvikt.
• Ingen överdriven hygien: För mycket hygien i barndomen främjar uppenbarligen utvecklingen av allergier - hygienhypotesen förutsätter att barnets immunsystem behöver mikrober och smuts för att mogna. Detta stöds av att barn som växer upp på en gård är mindre benägna att allergiska sjukdomar.
• Ingen mögel: Se till att mögel inte växer inomhus (särskilt sovrum). Framför allt bör du ventilera regelbundet för att undvika överdriven luftfuktighet i rummen.
• Så få luftföroreningar som möjligt: ​​Luftföroreningar inomhus kan främst öka risken för astma. Formaldehyd är till exempel farligt och finns i vissa möbler, golvbeläggningar etc. och kan släppas ut genom avgasning. Det är därför du bör avstå från att måla och renovera ditt hem strax före ett barns födelse.
• Akta dig för bilavgaser: kväveoxider och små partiklar från trafikutsläpp kan bland annat öka risken för astma. Därför bör barn (och vuxna) utsättas för sådana utsläpp så lite som möjligt (t.ex. om möjligt om de inte leker eller bor på livliga gator).

Förresten: Som gravida eller ammande kvinnor är det inte nödvändigt att undvika frekventa allergitriggare i kosten (som komjölk eller jordnötter) - allergirisken för barnet kan inte påverkas.

Sekundär förebyggande

Rekommendationerna för sekundärprevention riktar sig till personer med ökad risk för allergier som ännu inte är sjuka, liksom till personer som redan är känsliga och som har tidiga symptom.

Till exempel bör spädbarn med ökad risk för allergi få hydrolyserad barnmat (hypoallergen mat, HA -mat) under de första fyra månaderna i livet om de inte ammar tillräckligt eller inte. Detta bör dock inte baseras på soja. Dessutom är det inte tillrådligt för barn i riskzonen att växa upp med en katt som husdjur (hundar ökar däremot inte risken för allergier).

Om det finns en predisposition eller tidiga tecken på en allergi mot husstoftkvalster, bör lägenheten vara inredd på ett sådant sätt att den rymmer så få kvalster och kvalster som möjligt. Detta innebär till exempel att (i stort) avstå från dammsamlare som öppna bokhyllor, mattor, massor av kuddar, stoppade möbler och uppstoppade djur. Dessutom ska mattor dammsugas flera gånger i veckan (helst med en enhet med ett speciellt fint dammfilter) och släta golv ska torkas med en fuktig trasa en eller två gånger i veckan.

Särskild hudvård är viktig för patienter med atopisk dermatit. Detta inkluderar till exempel regelbunden (daglig) användning av en lämplig vårdprodukt (t.ex. lotion eller hudolja).

För vissa allergier kan specifik immunterapi (desensibilisering) övervägas. Därmed vänjer sig immunsystemet gradvis vid allergitrigger (allergen) så att det reagerar mindre känsligt på det över tid. Desensibilisering erbjuds till exempel för pollenallergier, husstoftkvalsterallergier och allergier mot bi eller geting.

Tertiär förebyggande

Tertiärprevention vid allergiska sjukdomar syftar till att förebygga, begränsa eller kompensera för en förvärring och eventuella konsekvenser av sjukdomen. Till exempel kan patienter med allergisk astma lära sig hur de bäst hanterar sin sjukdom på träningskurser. Vissa har också nytta av klimatbehandling (t.ex. en spa -vistelse vid havet, i mitten och höga bergen). Ibland är rehabilitering på sjukhus för förebyggande av tertiär allergi också användbar.

Tagg:  tidskrift gpp sexpartnerskap