matsmältning

Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Matsmältning är den mekaniska krossningen av maten som intas, dess kemiska nedbrytning av enzymer och dess absorption i blodet (resorption). På detta sätt får kroppen energi och byggstenar för organismen som är nödvändiga för livet. Läs allt du behöver veta om människans matsmältning!

Hur fungerar matsmältningen?

Matsmältningen börjar så snart man får i sig fast eller flytande mat i munnen och slutar med eliminering av matsmältningsrester (avföring, avföring). Matsmältningstiden är i genomsnitt 33 till 43 timmar, beroende på typ av mat.

Matsmältning i munnen

Det första stadiet av matsmältningen börjar i munnen. Här hackas maten mekaniskt upp med tänderna och blandas med saliven från de tre spottkörtlarna (örat, undertunga och underkäken). Saliven, av vilken mellan 0,5 och 1,5 liter produceras per dag, innehåller redan de första matsmältningsenzymerna (till exempel ptyalin), som smälter chymen.

Tunga och kinder bildar små portioner av den hackade, delvis smälta maten som är lätt att svälja. I matstrupen transporteras denna fruktkött till magen genom rytmiska sammandragningar av musklerna.

Matsmältning i magen

Den övre delen av magen absorberar initialt den inkommande maten som en reservoar och transporterar den till det nedre området, där den hackas upp ytterligare och blandas. Magsaften, som produceras av magslemhinnorna, innehåller saltsyra och enzymer för proteinsmältning.

Vissa celler i magväggen (huvudceller) utsöndrar pepsinogen - den inaktiva föregångaren till matsmältningsenzymet pepsin. Det aktiveras av den sura miljön i magen, som skapas av saltsyra. Det släpps ut i magen av parietalcellerna. Dessutom producerar dessa celler den ”inneboende faktorn”, ett glykoprotein som krävs i tunntarmen för absorption av vitamin B12 (kobalamin) i blodet.

Så att den aggressiva magsyran inte smälter magväggen är den täckt med ett skyddande slemskikt. Slemet produceras av de så kallade sekundära cellerna i magväggen.

Matsmältning i tarmarna

I tunntarmen blandas matmassan vidare och bryts ner av enzymer. Nedbrytningsprodukterna (enkla sockerarter, fettsyror, glycerin, aminosyror) samt vitaminer, mineraler och vatten absorberas i blodet i tjocktarmen. Här finns sekretoriska körtlar som utsöndrar slem eller vatten och salter.

Smältningen av fett

Fettsmältningen börjar i munnen med fettdelande enzym lipas, som finns i saliv. Det fortsätter i magen, där fetterna emulgeras av motorsystemet i magväggen och bryts ytterligare ned av lipaset från magsaften.

Huvuddelen av fettsmältningen sker i tunntarmen: tunntarmens vägg frigör hormonet cholecystokinin: Det stimulerar bukspottkörteln och gallblåsan att utsöndra sina sekret i tolvfingertarmen. Bukspottkörteljuicen innehåller fettdelande lipaser. Gallan består bland annat av gallsyror, som är nödvändiga för fettsmältningen.

Matsmältningen av kolhydrater

Kolhydratsmältningen börjar också i munnen med enzymet amylas. I stor utsträckning sker det dock bara i tunntarmen (inga kolhydrater smälts i magen): I tolvfingertarmen bryts kolhydraterna ned av pankreasenzymerna amylas, glukosidas och galaktosidas.

Protein matsmältning

Proteinuppslutning börjar i magen med hjälp av enzymet pepsin. Detta frigörs först från magväggen som en inaktiv föregångare (pepsinogen) och aktiveras av magsyran.

Proteinuppslutningen fortsätter i tunntarmen. De ansvariga enzymerna kommer från bukspottkörteln: trypsin, kymotrypsin, elastas och karboxipeptidaserna A och B. Även de släpps först ut som prekursorer och aktiveras först sedan i tarmen.

Hur lång tid tar matsmältningen?

Intagen mat stannar i magen i ungefär en till tre timmar. Den genomsnittliga vistelsetiden i tunntarmen är sju till nio timmar och i tjocktarmen 25 till 30 timmar. Det kan dock ibland ta mycket längre tid tills de osmältbara resterna utsöndras som avföring: Tiden i ändtarmen är 30 till 120 timmar.

Vilka problem kan matsmältningen orsaka?

Matsmältningen kan störas av olika orsaker. Till exempel orsakar gastrointestinal influensa (gastroenterit) diarré och kräkningar.

Det irritabla tarmsyndromet (colon irritabile) är associerat med magkramper, flatulens, diarré eller förstoppning.

Vid matintolerans försämras matsmältningen av ett visst näringsämne. Vid laktosintolerans kan kroppen till exempel inte använda mjölksocker ordentligt på grund av en enzymbrist i tunntarmen.

Vid celiaki (glutenintolerans) störs matsmältningen av spannmål: kroppen tål inte proteingluten som den innehåller. Slemhinnan i tunntarmen är skadad, vilket också påverkar absorptionen av andra näringsämnen.

Tagg:  kondition intervju äldreomsorg