Musik för hjärtat: "Gärna Bach och Mozart"

Lisa Vogel studerade institutionell journalistik med fokus på medicin och biovetenskap vid Ansbach University och fördjupade sina journalistiska kunskaper inom magisterexamen i multimediainformation och kommunikation. Detta följdes av en praktikplats i -redaktionen. Sedan september 2020 har hon skrivit som frilansjournalist för

Fler inlägg av Lisa Vogel Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Musik kan sänka blodtrycket. Men inte alla kompositioner är lämpliga. Organist och kardiolog Prof. Hans-Joachim Trappe förklarar i en-intervju vilken musik som är särskilt fördelaktig för hjärtat.

Prof. Dr. med. Hans-Joachim Trappe

Internisten och kardiologen Hans-Joachim Trappe är chef för medicinska universitetskliniken vid Marienhospital Herne och professor för kardiologi och internmedicin vid Ruhruniversitetet. Efter flera års orgelträning har han varit verksam som organist sedan 1969.

Prof. Trappe, gillar du technomusik?

(Skrattar) mig? Nej. Det här är för mycket buller för mig. För mig måste musiken vara melodisk, den måste vara catchy. För mig gäller det inte techno. Men åsikterna är olika.

Oavsett om det är techno eller klassiskt: vad händer när vi lyssnar på musik?

Musik är en process som främst sker fysiskt med hjälp av ljudvågor. Ljudvågorna tas upp av örat, förs vidare via nervceller och sätts sedan ihop i hjärnan för att skapa en hörbar upplevelse. Och denna process sätter sina spår.

Vad är det egentligen som händer?

Hjärnbarken, hjärnbarken, lär sig känna igen ljud. Till exempel med Beethovens femte symfoni - dadada dum - har alla hört den förut. När noterna låter i den här sekvensen vet du omedelbart vad som kommer härnäst.

Så musiken uppstår i huvudet. Men det påverkar mer än bara vår hjärna, till exempel vårt hjärta.

Exakt. Musik kan påverka vårt autonoma nervsystem, dvs. det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, och därmed vårt kardiovaskulära system. Men inte all musik kan göra det. Två studier har visat att särskilt klassisk musik har denna effekt. Studiedeltagarna som lyssnade på klassisk musik hade signifikant lägre blodtryck efter experimentet än tidigare. Musiken från ABBA eller Beatles hade inte den effekten.

Varför är det så?

Det har att göra med typen av musik. Till exempel fungerar inte all klassisk musik lika bra. Bach, Mozart och italienska kompositörer hade de bästa effekterna. Bach, till exempel, komponerade, låt oss säga, mycket ”matematisk” musik. Musiken är enhetlig, melodisk. Beethovens musik är å andra sidan ganska impulsiv. Snabbt, långsamt, högt, tyst - alltid omväxlande. Detta har ingen positiv effekt på det kardiovaskulära systemet.

Vad händer när vi lyssnar på Bach?

Forskare har funnit att kärlen vidgades under påverkan av en Bach -kantat, en sång och blodtrycket sjönk som ett resultat. Nyligen publicerades ett verk som jämförde Mozart med Beatles. Även här visades det tydligt att blodtryck och puls förbättrades avsevärt under Mozart - inte med Beatles.

Musikterapi kan vara ett bra sätt att ge stödjande behandling för hjärtpatienter.

Klassisk musik kvasi stryker cirkulationen. Detta kan eventuellt hjälpa patienter med högt blodtryck. Kanske kan man till och med rädda droger. Men än så länge är detta bara en gissning. Mer forskning måste följa för att klargöra detta.

Vad skulle vara nästa steg?

Hittills har man bara undersökt hur musik fungerar hos friska människor. Nästa steg skulle vara att se vad som händer när du sonikerar personer med högt blodtryck. Det kan definitivt inte sägas än att folk ska slänga sina piller och lyssna på Bach istället. Det vore farligt.

Hur mycket musik måste du lyssna på för att effekten ska uppstå?

I vår studie fann vi att effekterna av Bachs musik inträffade efter bara 20 minuter - och sedan varade i flera timmar. Så även efter att musiken var avstängd var blodtrycket fortfarande betydligt lägre. Hur ofta och regelbundet man ska lyssna på styckena återstår att undersöka.

Fungerar klassikerna lika för alla?

Jag tror att individuella preferenser också spelar en viktig roll för effekten. De påverkar uppfattningen - och därmed också effekten. Att tvinga någon att lyssna på musik som han inte gillar är osannolikt att ha en positiv effekt.

Om musik kan ha en positiv effekt, finns det då också en effekt åt andra hållet?

Ja, det finns indikationer på det också. Speciellt med psykiatriska sjukdomar. Musik kan ha negativa effekter här. Det är därför du borde vara mer försiktig här. Men jag är ingen psykiater.

För att göra musikens kraft användbar och tillgänglig för alla har du nu spelat in den tredje ”Heart Tones” -skivan för German Heart Foundation.

Tillsammans med trumpetaren Markus Mester från Bambergs symfoniorkester spelade jag in några stycken i Altenberg domkyrka. De stora kyrkorna eller katedralerna har en motsvarande ljudvolym. Ljudet kan utvecklas underbart. När vi valde bitarna fokuserade vi på de kompositörer som visade sig ha en positiv effekt i studierna. Med CD: n vill vi göra musiken tillgänglig för fler.

Tagg:  Sjukdomar hudvård ögon