Frostbite - första hjälpen

och Christiane Fux, medicinsk redaktör

Christiane Fux studerade journalistik och psykologi i Hamburg. Den erfarna medicinska redaktören har skrivit tidningsartiklar, nyheter och faktatexter om alla tänkbara hälsoteman sedan 2001. Förutom sitt arbete för är Christiane Fux också aktiv i prosa. Hennes första kriminalroman publicerades 2012, och hon skriver, designar och publicerar också sina egna kriminalpjäser.

Fler inlägg av Christiane Fux Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Vid frostskador skadas huden och den underliggande vävnaden av kylan. Fingrar, tår, näsa, öron eller kinder påverkas särskilt. Anledningen: De levereras relativt dåligt med blod och har en relativt stor ytarea i förhållande till deras volym. Läs här hur du kan känna igen frostskador och korrekt ge första hjälpen.

Kort överblick

Vad är frostskador? Dessa är skador på huden orsakade av kyla och möjligen också djupare liggande strukturer (som muskler etc.)
Tecken: Beroende på hur allvarlig frostskador är, t.ex. blekgråaktig, kall och domnad hud, vita fläckar i ansiktet, smärtsamma hudblåsor och sår, frostskador (torr, död hud eller blåröda blodblåsor)
Första hjälpen: öppna tätt passande kläder, ta bort våta och kalla kläder, linda patienten i en varm filt, varma frysta delar av kroppen med din egen kropp (t.ex. tryck in din frusna hand i armhålan), häll varma, sockrade drycker
När till läkaren Vid ytlig förfrysning, när det drabbade området i huden fortfarande är bedövat efter uppvärmning. Vid djupfryst, ring omedelbart en akutläkare eller ta med den drabbade till sjukhuset för att undvika amputation.

Uppmärksamhet:

Ge aldrig en person med frostbit alkohol att dricka! Detta vidgar blodkärlen. Den drabbade förlorar då ännu mer kroppsvärme.
Den berörda personen ska aldrig röka! Nikotin förtränger blodkärlen. Frysta delar av kroppen försörjs sedan med ännu mindre blod.
Gnugga inte frysta delar av kroppen med snö!

Vad är tecknen på frostskador?

Frostbite manifesterar sig i form av hud- och vävnadsförändringar, sensoriska störningar och smärta. Den exakta typen och omfattningen av symtomen beror på hur allvarliga de kalla skadorna är.

Frostbite: symptom efter svårighetsgrad

Grad I: Huden är blekgråaktig, kall och dom. Runda, vita fläckar visas i ansiktet. Efter uppvärmning rodnar huden, gör ont och kliar eller stickar.
Grad II: Blåsor eller sår bildas omedelbart eller efter några timmar. De är mycket smärtsamma men kan läka utan ärrbildning.
Grad III (”frostbränning”): Känns igen på torra, döda hudområden (nekros) eller blåröda blodblåsor, varefter våta nekros blir synliga. Död vävnad blir senare svart. Efter upptining är de drabbade områdena domningar och hårda. De läker med ärrbildning. Amputation är också ofta nödvändig.

Frostbite är ofta associerad med hypotermi. Eftersom det kan vara livshotande är behandling av hypotermi en prioritet. Du kan läsa om vad du ska göra då i texten Hypotermi.

Första hjälpen åtgärder

Följande åtgärder vid första hjälpen är användbara vid frostskador:

Öppna den drabbade personens kläder och skor.
Ta bort våta, kalla kläder och linda patienten i varma (räddnings) filtar.
Värm upp frysta delar av den drabbade personen på din egen kropp. Skjut till exempel din frysta hand under dina kläder i armhålan.
Du kan värma ansiktet, näsan och öronen på den drabbade genom att lägga varma händer.
Om möjligt bör den drabbade aktivt flytta den frysta delen av kroppen. Undantag: den drabbade ska inte gå med frusna fötter eller tår. Annars finns det risk för ytterligare vävnadsskador.
Täck frusna delar av kroppen löst med en ren, helst bakteriefri trasa eller bandage. Undvik tryck!
Ge patienten varma, sockrade drycker (t.ex. sött te).

Vad du ska undvika vid frostskador:

Öppna inte bubblor som har bildats!
Undvik aktiv värme från spisen eller varmvattenflaskan. Frysta hudområden är domna, så att den drabbade kanske inte känner när det blir för varmt. Då finns det risk för brännskador.
Du bör inte massera eller gnugga frysta delar av kroppen. Båda kan ytterligare skada huden!
Kroppsdelar som är frysta styva ska inte flyttas passivt (t.ex. av dig som första hjälpen).

Långsam uppvärmning i badkaret

Om möjligt, värm långsamt den frysta delen av kroppen i ett kallt vattenbad, som du gradvis värmer till högst 40 ° C. Varning: detta kan vara mycket smärtsamt! Du bör därför bara öka vattentemperaturen långsamt och gradvis. Om det inte finns någon termometer kan du kontrollera vattentemperaturen med handen eller armbågen. I vattenbadet ska patienten aktivt flytta den frysta delen av kroppen.

När huden är rosa igen har vävnaden tinat och patienten kan röra sig lätt, du kan avsluta badet. Det bör inte ta mer än 30 minuter så att huden inte mjuknar.

När till läkaren

Ytlig frostskada (grad I) påverkar bara hudens övre lager. Du är inte en nödsituation. De förbättras vanligtvis snabbt om de försiktigt värms upp. Om området förblir domnat bör du dock kontakta din husläkare.

Frostbit med blåsbildning (grad II) bör undersökas av en läkare så snart som möjligt efter första hjälpen.

Djup förfrysning (grad III) kan påverka alla hudlager samt djupare liggande områden som muskler, senor och ben. Ta patienten till närmaste sjukhus så snart som möjligt eller ring akutläkaren! Mycket allvarliga frostskador måste behandlas på sjukhuset för att så mycket som möjligt förhindra amputation av frysta kroppsdelar.

Ta med dig patientens vaccinationsregister om du kan hitta den. Läkaren behöver veta om personen har vaccinerats mot stelkramp. Detta är viktigt för att behandla frostskador.

Chilblains

Chilblains (pernioner) orsakas också av kylan: Upprepad exponering för kyla gör att vävnaden har dålig blodtillförsel och blir inflammerad. Svullna områden med röd eller galen hud utvecklas som kan klia, göra ont och blåsas. Chilblains är emellertid inte riktigt frostskador, eftersom inga iskristaller skadar vävnaden här. De kan förekomma även i måttlig kyla (över noll grader). Chilblains utvecklas företrädesvis på tår och fingrar.

Tagg: anatomi resemedicin tidskrift