Astma attack

Carola Felchner är frilansskribent på medicinska avdelning och certifierad utbildnings- och näringsrådgivare. Hon arbetade för olika specialtidningar och onlineportaler innan hon blev frilansjournalist 2015. Innan hon började sin praktik studerade hon översättning och tolkning i Kempten och München.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Vid en akut astmaattack lider de drabbade av plötslig andfåddhet och hosta. De känner också en akut täthet i bröstet. En astmaattack är en akut förvärring av den underliggande sjukdomen astma (bronkial astma, bronkial astma) - en kronisk lungsjukdom. Ta reda på här hur du ger första hjälpen vid en akut astmaattack!

Kort översikt: astmaattack

  • Vad ska man göra om man får en astmaattack Lugna ner patienten och för honom till en position där han kan andas lätt (vanligtvis med överkroppen något böjd), eventuellt uppmuntra den drabbade att ta vissa andningstekniker, ge astmamedicin eller stödja patienten i att använda preparaten
  • Astmaattack symptom: akut andfåddhet, hosta, täthet i bröstet, rädsla och rastlöshet, tävlingshjärta, i svåra fall otillräcklig syretillförsel (känns igen av blåaktiga missfärgade läppar, till exempel) fram till döden
  • När till läkaren Vid allvarliga astmaattacker, eftersom livshotande komplikationer kan uppstå.

Varning!

  • Ge bara ett slag i taget från inhalatorn, vänta några minuter innan nästa.
  • Om det vid akuta astmaanfall uppstår snabb hjärtslag och svår andfåddhet och huden och läpparna blir blåaktiga måste du omedelbart ringa en akutläkare!
  • Astmaattacker kan återkomma när som helst även efter en (längre) symptomfri period.

Astmaattack: vad ska man göra?

Vid en astmaattack bör du snabbt ge första hjälpen för att säkerställa att patienten får syre. Här är vad du bör göra:

  • Vila: Ångest kan förvärra andnöd. Därför bör du definitivt lugna patienten.
  • Rätt position: vissa hållningar gör det lättare att andas, t.ex. B. Kuskens säte (medan du sitter, stöd dina händer eller underarmar på knäna, luta överkroppen något framåt), ryttarsits (sitta bredvid en stol, vila armarna på ryggstödet) eller målvaktens hållning (stå med benen isär, böj knäna något, överkroppen böj framåt, lägg händerna på knäna). Fråga patienten vilken position de är mest bekväma i.
  • Andningstekniker: Astmatiker har ofta lärt sig vissa andningstekniker för att kunna andas mer effektivt när det råder brist på luft, till exempel bromsläppen (vid utandning, placera dina läppar löst ovanpå varandra så att luften släpper ut med lite ljud). Så patienten ska andas ut långsammare och längre. Försök att få honom att använda inlärda andningstekniker trots rädsla.
  • Medicinering: Vid behov bör du hjälpa patienten att använda akutmedicin (t.ex. inhalationsspray).
  • Akutläkare: Vid en allvarlig astmaattack (normalt tal inte längre möjligt, ytlig andning, blå läppar och naglar etc.) ska du ringa akutläkaren så snart som möjligt!

Många astmapatienter är väl förberedda för en astmaattack tack vare utbildning. Du har diskuterat med din behandlande läkare hur du ska reagera i en nödsituation (var lugn, mät toppflödesvärdet, använd avlastningsmedel och akutmedicin - eventuellt genom att justera dosen, använda andningstekniker etc.). Stöd en patient för att genomföra sin personliga akutplan!

Astmaattack: symptom och risker

Lika hotfullt som symptom som andningssvårigheter och täthet i bröstet känns - en akut astmaattack går vanligtvis av sig själv. Men det kan också bli värre och bli farligt med symtom som:

  • svår andfåddhet
  • snabb men ytlig andning
  • Racing hjärta
  • blåaktig missfärgning av läppar och naglar
  • Rastlöshet
  • Oförmåga att säga längre meningar
  • Störningar i medvetandet som förvirring eller till och med medvetslöshet

Vid sådana tecken på en allvarlig astmaattack måste du omedelbart ringa en akutläkare!

Status asthmaticus är en livshotande komplikation. Detta är en mycket allvarlig astmaattack som inte kan stoppas trots användning av vanliga mediciner (t.ex. kortison, beta-2 sympatomimetika) och varar i mer än 24 timmar. Gasutbyte i lungorna kan då misslyckas, vilket i slutändan kan leda till nedsatt medvetenhet och andningssvikt.

En svår astmaattack kan också leda till akut överinflation av lungorna. För varje andetag återstår lite mer luft i lungorna än normalt.

Astmaattack: när ska man träffa en läkare?

Patienter med en mycket svår astmaattack ska läggas in på sjukhus av en akutläkare. På grund av den mycket svåra andningen kan kroppen vara farligt underfylld med syre. Hjärnan är särskilt känslig för syrebrist. Det finns också risk för livshotande komplikationer av det kardiovaskulära systemet.

Astmaattack: behandling av läkare

Läkaren (akutläkaren) kommer att ge patienten nödvändig astmamedicin - aktiva ingredienser som patienten själv använder som akutmedicin. Dessa inkluderar till exempel betasympatomimetika för inandning eller som infusion. De slappnar av och vidgar luftvägarna. Kortison, som administreras som en tablett eller injektion, är också viktigt. Det hämmar det inflammatoriska svaret i bronkierna.

Vid behov ges patienten också syre via ett nasogastriskt rör.

Vid en mycket allvarlig astmaattack måste patienter omedelbart behandlas på intensivvårdsavdelningen.

Förhindra astmaattacker

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken för ett astmaanfall:

  • Undvik triggers: Om möjligt bör du undvika kända triggers för astmaattack, t.ex. kall luft, husdamm, stress, vissa livsmedel.
  • Inget nikotin: Du bör inte röka (även passivt). Röken irriterar också lungorna och intensifierar de inflammatoriska processerna där.
  • Träning: Regelbunden träning med lämplig intensitet kan minska frekvensen och svårighetsgraden av astmaattacker. Uthållighetssporter som simning är bäst. Överbelasta inte dig själv under träningen och börja med lätta träningsenheter först. Träna inte i mycket kall eller mycket torr luft, utomhus med höga ozon- eller pollenhalter eller utan uppvärmning. Ta alltid din akutmedicin med dig för att träna.

Det är också vettigt att delta i ett särskilt utbildningsprogram (sjukdomshanteringsprogram, DMP) för astmatiker. Där lär du dig viktiga saker om astma och får tips om hur du kan hantera den kroniska sjukdomen bättre. Till exempel kommer du att lära dig andningstekniker som hjälper dig att andas bättre vid en astmaattack.

Tagg:  läkemedel sportkondition vaccinationer 

Intressanta Artiklar

add
close

Populära Inlägg

anatomi

Hypotalamus