Tinnitusbehandling: motarbetade fantomtoner

Dr. Andrea Bannert har varit med sedan 2013. Läkaren för biologi och medicin redigerade inledningsvis forskning inom mikrobiologi och är teamets expert på de små sakerna: bakterier, virus, molekyler och gener. Hon arbetar också som frilansare för Bayerischer Rundfunk och olika vetenskapliga tidskrifter och skriver fantasyromaner och barnberättelser.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Det surrar, piper, surrar eller prasslar i örat: tinnitus kan vara mycket påfrestande för de drabbade. För närvarande tillgängliga terapier hjälper inte alla patienter på något sätt. Det kan snart förändras: Samtidig stimulering av hörseln och hudnerver uppnådde lovande resultat i en inledande klinisk studie.

Fantomsignaler

Forskare är ännu inte i detalj överens om exakt hur tinnitus utvecklas. För det mesta är det irriterande ljudet i örat inte riktigt där. Hjärnan lurar bara patienten att tro att den piper eller gör något annat ljud. Ett litet område av hjärnan spelar en nyckelroll här: den så kallade dorsala cochleära kärnan. Den sitter i hjärnstammen och avfyrar överflödigt signaler hos personer med tinnitus.

Det är just här som studiedirektör Susan Shore och hennes kollegor från University of Michigan kom in för att utveckla en ny terapi för ljuden i öronen. Med hjälp av knappt märkbara elektriska impulser saktar forskarna ner det överaktiva området i hjärnan. För att göra detta fäster de elektroderna på specifika platser på patientens huvud och hals. Samtidigt hör han ett skräddarsytt soundtrack genom hörlurar som matchar hans tinnitus ton.

"Samtidig stimulering av nerverna och hörselcentralen stör överföringen av fantomsignalen till hjärnan", förklarar Shore. Den avgörande faktorn är den korrekta sekvensen av pulser och toner.

Betydligt tystare toner

Ett första test uppnådde lovande resultat: 20 patienter med ihållande tinnitus fick dubbel stimulering i över 30 minuter om dagen i fyra veckor. En grupp av samma storlek behandlades med inoperativa elektroder, men hörde också toner genom hörlurar. Varken de behandlande läkarna eller patienterna visste vem som fick vilken behandling.

Hos alla patienter som fick den egentliga terapin avtog ljuden i öronen under behandlingarna, i genomsnitt med tolv decibel. Detta är avsevärt, eftersom volymen halveras för var sjätte decibel. Tontonen var bara en fjärdedel av volymen som tidigare. Två försökspersoner blev till och med helt av med sin tinnitus. Däremot medförde skenbehandlingen ingen mätbar förbättring.

Hur ofta och för vem?

I ytterligare undersökningar vill forskarna nu ta reda på den optimala behandlingstiden och bestämma för vem metoden är särskilt lämplig. ”Patienterna kan då kanske själva utföra behandlingen hemifrån med en speciell terapisats”, säger Shore.

Tre miljoner har ringningar i öronen

I Tyskland lider tre miljoner människor av tinnitus. För många försvinner det snabbt av sig själv - eller senast efter tre månader. Om den stannar längre talar man om kronisk tinnitus, som då vanligtvis inte längre förbättras av sig själv.

Ljudet i sig är inte farligt. Tinnitus kan dock ha allvarliga känslomässiga konsekvenser som sömnstörningar, ångest eller depression. Det finns många utlösare för att nynna, viska eller pipa i örat, till exempel ett poptrauma, stress, otitis media, plötslig hörselnedsättning, skada på trumhinnan eller en tumör i örat.

Tagg:  symptom Nyheter hälsosam arbetsplats