Hormoner

Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Hormoner är kemiska budbärare i kroppen. De överför information och reglerar många kroppsprocesser som ämnesomsättning, näring, andning, blodtryck, salt- och vattenbalans, sexuella funktioner och graviditet. Läs allt du behöver veta om hormoner: definition, utbildning, uppgifter och exempel på hormonstörningar!

Vad är hormoner

Hormoner är signalerings- eller budbärarämnen som bildas i specialiserade celler och sedan släpps ut i blodet. De utvecklar sin effekt antingen på cellerna i vilka de bildades eller på celler som är mer eller mindre avlägsna.

Var tillverkas hormoner?

Hormonerna produceras av specialiserade celler i olika organ. Dessa inkluderar till exempel hypofysen (hypofysen), sköldkörteln och bisköldkörteln, binjurarna (märg och cortex), de så kallade Langerhans-holmarna i bukspottkörteln och könskörtlarna (äggstockar, testiklar).

Du kan läsa mer om dessa hormonproducerande vävnader och organ i artikeln "Hormonkörtlar".

De endokrina körtlarna bildar ett komplext nätverk som reglerar och styr kroppens utveckling och funktion på många olika sätt. I detta nätverk - hormonsystemet - kan olika hormonella körtlar stimulera eller bromsa varandra efter behov.

Du kan läsa mer om detta i artikeln "Hormonsystem".

Vad gör hormoner?

Hormoner har en mängd olika effekter. Vid sin destination utlöser de så kallade primära reaktioner, till exempel bildning av vissa enzymer. Dessa primära reaktioner sätter i sin tur igång sekundära reaktioner, genom vilka den verkliga hormoneffekten utvecklas till slut.

På detta sätt sänker till exempel hormonet insulin blodsockernivån; adrenalinet ökar blodtrycket, och det manliga könshormonet testosteron säkerställer bland annat mognad av spermier. I alla dessa reaktioner är hormonerna själva inte förbrukade.

I det följande hittar du en översikt över viktiga hormoner, deras bildningsort och deras huvudsakliga uppgifter:

Översikt över hormoner

Efternamn	Utbildningsplats	effekt
ACTH	Främre hypofysloben	stimulerar binjurebarken att frigöra glukokortikoider (t.ex. kortisol)
ADH	Bakre hypofysloben	främjar reabsorption av vatten i njurarna och ökar blodtrycket
adrenalin	Binjuremärgen	ökar blodtrycket, främjar nedbrytning av glykogen (lagringsform av kolhydrater) och ökar därmed blodsockret (hyperglykemi)
Aldosteron	Binjurebarken	bromsar utsöndringen av vätska genom njurarna och ökar därmed blodtrycket
Androgener	Testiklar (och binjurebarken)	bland annat viktigt för utvecklingen av manliga sexuella egenskaper och spermieproduktion
FSH	Främre hypofysloben	viktigt för mognad av äggceller och spermier
Glukagon	Langerhans öar i bukspottkörteln	ökar blodsockernivån
insulin	Langerhans öar i bukspottkörteln	sänker blodsockernivån
Kortisol	Binjurebarken	Det ökar bland annat blodsocker och blodtryck, främjar nedbrytning av lagrade fetter och proteiner och har en antiinflammatorisk effekt
Lipotropin	Främre hypofysloben	främjar nedbrytning av lagrade fetter
Melatonin	Tallkottkörteln	styr dag-natt-rytmen
Noradrenalin	Binjuremärgen	förtränger kärlen och ökar därmed blodtrycket, ökar blodflödet till hjärtat
östrogen	Äggstockar, även i moderkakan under graviditeten	viktigt för utvecklingen av kvinnliga sexuella egenskaper och menstruationscykeln
Oxytocin	Bakre hypofysloben	utlöser förlossning vid födseln och ser till att mjölk kommer in under amning
progesteron	Äggstockar, även i moderkakan under graviditeten	viktigt för att förbereda och underhålla en graviditet
Somatostatin	Langerhans öar i bukspottkörteln	hämmar frisättningen av många hormoner (STH, insulin, glukagon etc.)
STH	Främre hypofysloben	främjar tillväxt och tillhandahållande av energi (t.ex. genom ökad fettförlust)
T3 och T4	sköldkörteln	öka hjärtats arbete, kroppstemperatur, nedbrytning av fett och glykogen (lagringsform av kolhydrater), främja tillväxt och hjärnmognad
TSH	Främre hypofysloben	främjar tillväxten av sköldkörteln och produktionen av sköldkörtelhormonerna T3 och T4

Vilka störningar kan hormonerna påverka?

Bildandet och funktionen av hormoner kan störas på olika sätt - ofta med långtgående konsekvenser för hela organismen. Här är några exempel:

Vid diabetes mellitus spelar det blodsockersänkande hormonet insulin en central roll: Vid typ I -diabetes producerar kroppen för lite eller inget insulin alls. När det gäller typ 2 -diabetes är kroppens celler däremot allt mer okänsliga för insulin. Resultatet i båda fallen är en patologiskt ökad blodsockernivå. Om den lämnas obehandlad kan den allvarligt skada nerver, blodkärl och organ.

Om det finns en tillväxthormonbrist (brist på somatotropin) i barndomen, leder detta till kort statur. Ett överskott av somatotropin i barndomen resulterar i gigantism (gigantism).

Vid en överaktiv sköldkörtel frigörs de två hormonerna T3 och T4 alltmer i blodet. Vanliga symptom inkluderar viktminskning trots sug, sömnlöshet, darrningar, överkänslighet mot värme, ökad svettning och ett tävlingshjärta.

Om sköldkörteln är underaktiv saknas sköldkörtelhormoner. Detta leder bland annat till viktökning, trötthet, känslighet för kyla och förstoppning. Om en underfunktion i sköldkörteln inträffar i barndomen störs bildandet av skelettet - resultatet är en kort statur; mental utveckling är också nedsatt.

En ökad produktion av kortisol finns i Cushings syndrom. Denna kliniska bild förknippas bland annat med fetma i bagageutrymmet, ett fullmåneansikte och en "tjurhals". Dessutom finns det ofta högt blodtryck, höga kolesterolnivåer och osteoporos. Tillväxtstörningar ses ofta hos barn.

Vid Addisons sjukdom (Addisons sjukdom) producerar binjurebarken inte tillräckligt med hormoner (t.ex. kortisol och aldosteron). Orsaken är antingen en sjukdom i binjurarna, ett fel i hjärnregioner på högre nivå (som hypotalamus) eller långvarig, högdos kortisonanvändning. Bristen på hormoner från binjurebarken (kortisol, aldosteron, etc.) leder bland annat till hudfärgning, viktminskning, salts hunger, lågt blodtryck, matsmältningsbesvär, depression och irritabilitet.

Tagg:  Nyheter fotvård sexpartnerskap