frossa

och Sabine Schrör, medicinsk journalist

Hanna Rutkowski är frilansskribent för medicinska team.

Mer om -experterna

Sabine Schrör är frilansskribent för medicinska team. Hon studerade företagsekonomi och PR i Köln. Som frilansredaktör har hon varit hemma i en mängd olika branscher i mer än 15 år. Hälsa är ett av hennes favoritämnen.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Många människor är bekanta med frossa (med.: Febris undularis) vid febrila infektionssjukdomar. Kroppen reagerar på penetrering av patogener som virus och bakterier med en temperaturökning som försvarsåtgärd. Med febern är det ofta en känsla av kyla som åtföljs av ibland våldsamma muskelrystelser. Denna tremor får kroppstemperaturen att stiga snabbare. Läs allt du behöver veta om fenomenet frossa här.

Kort överblick

• Vad är frossa? Muskelrystelser i kombination med frossa. Uppträder ofta i episoder som en del av feberinfektioner: muskelskakningar genererar värme och ökar därmed kroppstemperaturen. Detta är ett bättre sätt att bekämpa patogener.
• Orsaker: frossa med feber, t.ex. förkylning, influensa, lunginflammation, skarlagensfeber, erysipelas, inflammation i njurarna, blodförgiftning (sepsis), legionärsjukdomar, tropiska sjukdomar (såsom malaria, gul feber). Med frossa utan feber, t.ex. hypotermi, solstöt / värmeslag, abstinenssymtom, psykisk ohälsa, akut glaukom, svampförgiftning, hypertyreoidism.
• Vad ska man göra? Om patienten har feber, täck över patienten väl, låt honom dricka mycket, använd eventuellt feberbekämpningsåtgärder (t.ex. kalvar). Vid värmeslag eller solsticka: gå ut ur solen, lägg svala kompresser för huvudet, överkroppen och huvudet uppåt. Vid hypotermi: värm den drabbade långsamt från bålen (t.ex. med varma, fuktiga trasor på magen).
• När till läkaren Om det finns tecken på influensa eller annan sjukdom som kräver behandling, med eller utan feber. Om värmeslag, solstöt, tropiska sjukdomar, hypotermi misstänks. En vanlig förkylning är däremot lätt att bota själv.

Frossa: definition och orsaker

Frossa är när du plötsligt blir extremt kall och musklerna över hela kroppen darrar. Detta är vanligtvis en föregångare till feber. Fenomenet kan också uppstå utan feber. Orsakerna till frossa är många. Från klassisk förkylning till influensa, lunginflammation, skarlagensfeber eller njurinflammation till blodförgiftning kan en mängd olika sjukdomar associeras med frossa. Utan feber kan frossa uppstå, till exempel med hypotermi, solsticka eller svampförgiftning.

Vilken funktion har frossa?

Frossa (Febris undularis) är ofta feber. Immunsystemet är särskilt aktivt vid infektioner med bakterier, parasiter, virus eller svampar genom att frigöra feberinducerande pyrogener. Dessa stimulerar värmeregleringscentret i hjärnan att öka kroppstemperaturen, för då kan vissa försvarsmekanismer fungera bättre. Om kroppstemperaturen stiger till mer än 38 grader Celsius talar man om feber.

För att snabbt öka temperaturen börjar musklerna darra - frossa utvecklas. Dessa är helt enkelt snabba sammandragningar av stora skelettmuskler, som låren, käken eller ryggen. Ofta chatter tänderna eftersom underkäken bara fästs relativt löst. Musklarnas darrning skapar värme så att kroppstemperaturen stiger effektivt och snabbt. Dessutom försörjs de drabbade områdena i kroppen med mer blod och värms därmed. Muskelrystelser åtföljs vanligtvis av frossa, därav namnet frossa.

I allmänhet kan frossa inte manipuleras efter behag. Skakningarna uppstår i skurar, varar i flera minuter och försvinner sedan igen. Ofta sover de drabbade djupt efteråt, eftersom muskelskakningarna är fysiskt mycket ansträngande, särskilt i ett tillstånd som försvagats av sjukdom.

Vad är orsakerna till frossa?

Febersjukdomar orsakade av bakterier, virus, svampar eller parasiter utlöser vanligtvis frossa. Hos barn är ofarliga infektioner ofta tillräckligt för att höja temperaturen och utlösa frossa.

Dessutom kan tumörer och autoimmuna sjukdomar orsaka feber och därmed frossa.

Viktiga orsaker till ofrivilliga muskelrystelser och frossa är till exempel:

• Influensa och förkylning: En allmän sjukdomskänsla, huvudvärk och ont i kroppen samt feber med frossa är bland de typiska symptomen på dessa virusinfektioner.
• Lunginflammation: Förutom hosta och sputum och bröstsmärta är hög feber med frossa typisk vid lunginflammation.
• Skarlagensfeber (Scarlatina): Sjukdomen åtföljs vanligtvis av frossa och hög feber, ont i halsen och tonsillit, "hallontunga" och typiska utslag. Buksmärtor och kräkningar är också möjliga.
• Erysipelas: Den bakteriella patogenen som orsakar skarlagensfeber kan också utlösa andra sjukdomar, inklusive erysipelas - en akut inflammation i huden. Symtomen är omfattande rodnad och smärtsam svullnad av den drabbade huden samt frossa och hög feber.
• Inflammation i njurbäckenet (pyelonefrit): Möjliga tecken är hög feber och frossa, svår flanksmärta, illamående och kräkningar. Ibland förekommer också blod i urinen.
• Blodförgiftning (sepsis): Detta är när en initialt lokaliserad infektion sprider sig genom blodomloppet i hela kroppen. Tecken på sepsis inkluderar hög feber och frossa, vanligtvis i kombination med ett tufft hjärta och andfåddhet. Det finns en akut livsfara för den berörda personen!
• Tropiska-subtropiska infektioner: Frossa med feber kan uppstå med malaria, gul feber, schistosomiasis, tyfus, tyfus, mjältbrand och pest.
• Hypotermi: Organismen reagerar på hypotermi med frossa för att snabbt höja temperaturen. Dessutom smalnar kärlen i kroppens periferi (lemmar) så att mindre värme släpps ut genom huden - kalla lemmar och blåaktig -blek hud är tecken på detta.
• Solstöt / värmeslag: Med solsticka (värmeuppbyggnad i huvudet till följd av för mycket sol) uppstår ett rött, hett huvud, yrsel, kräkningar, illamående, rastlöshet och ibland lätt feber och frossa. En värmeslag orsakar allvarlig överhettning i hela kroppen - kroppstemperaturen stiger till över 40 grader här.
• Uttagssymtom: Att stoppa beroendeframkallande ämnen som vissa mediciner, nikotin, alkohol eller olagliga droger kan utlösa fysiska och psykologiska symptom, ofta inklusive frossa.
• Psykisk ohälsa: Så kallade hyperkinetiska störningar som ADHD kan orsaka frossa. Ångeststörningar är också bland de psykiska sjukdomar som orsakar muskelrystelser.
• Akut glaukom: Vid glaukomattack ökar plötsligt det intraokulära trycket snabbt. Möjliga tecken på detta är akut huvudvärk, synförlust, märkbar härdning av ögongloben, illamående, kräkningar och frossa. Patienten behöver medicinsk hjälp omedelbart!
• Förgiftning av svampar: Symtom på svampförgiftning beror på typen av svamp och mängden som konsumeras. Frossa är möjliga tecken, liksom muskelkramper, illamående, kräkningar, blodtrycksfall och nedsatt medvetande.
• Hypertyreos: Överskottet av sköldkörtelhormoner kan utlösa muskelrystelser som frossa hos de drabbade.

Frossa: vad man ska göra

Tips för frossa till följd av att feber uppstår är till exempel:

• Värme: Med varma filtar, ett varmt fotbad eller ett varmt bad kan de ofrivilliga muskelskakningarna som i slutändan leder till feber stoppas. Tack vare värmen från utsidan måste kroppen själv arbeta mindre för att höja temperaturen.
• Varmt te: Lindenblomste är mycket lämpligt som huskurer när det är feber eftersom det har en värmande och svettframkallande effekt. Ett te av fläder- eller nyponskal hjälper också kroppen att alstra värme.
• Drick mycket: Om du har feber och feber får du alltid följande: drick mycket! Tumregeln: drick en halv liter vätska för varje ytterligare kroppstemperatur.

Om frossa däremot orsakas av solstöt, är det viktigaste att svalna. Dessa huskurer och tips hjälper:

• Skuggplats: Den berörda personen måste omedelbart ta sig ur solen till en sval, skuggig plats som möjligt. Det är bäst att sitta där (huvud och överkropp bör vara förhöjda).
• Kallt huvud: Kalla, fuktiga kompresser eller svala yoghurtkompresser på pannan, huvudet eller nacken sänker temperaturen.

Frossa: när behöver du träffa en läkare?

Du behöver inte träffa en läkare direkt varje gång du får frossa. Om frossa beror på en vanlig förkylning försvinner den vanligtvis av sig själv och kan vid behov lindras själv. Men om du misstänker verklig influensa eller annan allvarlig sjukdom bör du rådfråga din husläkare för att påbörja lämplig behandling för den underliggande sjukdomen.

Du bör också söka läkare om du upplever ovanligt svåra eller långvariga frossa. Även om muskelrystelserna uppstår utan någon uppenbar anledning, utan andra symtom på infektion, bör du uppsöka läkare.

Vid kraftig solstöt eller värmeslag ska du omedelbart ringa akutläkaren! Detsamma gäller tecken på glaukomattack eller blodförgiftning (sepsis).

Om du utvecklar symtom som frossa och feber under eller efter en vistelse i tropiska subtropiska regioner, bör du också uppsöka en läkare (t.ex. en tropisk läkare) omedelbart.

Frossa: vad gör läkaren?

Först kommer läkaren att samla in din medicinska historia (anamnes). Bland annat frågar han om typen, svårighetsgraden och förloppet av dina symtom samt eventuella underliggande sjukdomar (t.ex. hypertyreos, autoimmuna sjukdomar eller tumörer). Information om missbruk och senaste resor till varma områden är också viktig. Ibland räcker denna information för att läkaren kan begränsa orsaken till dina frossa.

Under den efterföljande fysiska undersökningen kommer läkaren bland annat att mäta din temperatur, känna dina lymfkörtlar för svullnad och lyssna på dina lungor. Ofta kan man säga efteråt vad som utlöser frossa.

Men om orsaken till frossa fortfarande är okänd kan blodprov hjälpa. Mätvärdena kan till exempel indikera inflammation i kroppen och invaderande patogener. Ibland är avbildningsprocedurer som ultraljud eller röntgenundersökningar (t.ex. i bröstet) också användbara.

Behandling mot frossa

Behandling av frossa beror på orsaken. Om du till exempel har frossa till följd av en infektion, behandlas detta med lämpliga åtgärder. Till exempel kan läkaren ordinera antibiotika för en bakteriell infektionssjukdom. Antipyretisk medicin och huskurer som benlindningar kan användas mot hög feber. Detta hjälper också mot frossa. Muskelrystelser kan också kontrolleras med andra huskurer som varmt te och värme.

Tagg:  kondition resemedicin organsystem