meditation
Kathrin Rothfischer studerade mikrobiologi och genetik i Regensburg efter en utflykt till tyska studier. Att presentera komplexa frågor på ett lättbegripligt sätt var hennes passion redan då. Det var därför hon förvandlade denna passion till ett yrke efter examen: Efter olika tjänster på det medicinska specialistförlaget och i den offentliga pressen hittade hon äntligen sitt journalistiska hem på
Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.Meditation är en central del av många religioner och kulturer. Meditatorn försöker lugna sinnet genom olika uppmärksamhets- och koncentrationsövningar. I synnerhet i östliga kulturer är meditation en grundläggande övning för att utöka medvetandet. Samtidigt används den lugnande effekten av meditation också inom medicin. Till skillnad från traditionella meditationstekniker saknar dessa övningar religiös övertygelse och mål. Till exempel kan meditation hjälpa till vid behandling av depression eller kronisk smärta och hjälper till att lindra stressymtom som sömnlöshet, högt blodtryck eller muskelspänning.
Djupt avslappnad men vaken
Det finns olika metoder för meditation.Man skiljer mellan passiv meditation, som praktiseras sittande och i tystnad, och aktiv meditation, där man till exempel rör sig (dansar, går) eller upprepar vissa meningar eller ord. Den mest kända typen av meditation sitter stilla, där man koncentrerar sig på en viss sak, till exempel andningen.
Gemensamt för alla meditationstekniker är att ett annat medvetandetillstånd ska uppnås, vilket är fritt från störande tankar om framtiden eller det förflutna, samt fritt från utvärderingar och som helt koncentrerar sig på här och nu. I detta tillstånd är sinnet djupt avslappnat, men samtidigt vaken.
Mer hjärna, mindre stress
Fler och fler forskare behandlar också ämnet meditation. Forskare har nu bevisat att det orsakar synliga förändringar. Psykologen Sara Lazar undersökte till exempel 20 personer som mediterade regelbundet. Därmed fann hon att hjärnbarken hos meditatörer var upp till fem procent tjockare än hos jämförbara personer som inte hade någon erfarenhet av att meditera. Och det fanns betydligt fler nervkretsar i hjärnans områden för uppmärksamhet och sensorisk uppfattning.
Människor som mediterar regelbundet mår också bättre - och tydligen efter en kort tid, som forskare från Bender Institute of Neuroimaging vid universitetet i Giessen upptäckte. De lät extremt stressade testpersoner öva sin inre koncentration. Efter åtta veckor sa de att de kände sig betydligt mer avslappnade.
Tips mot tankens kaos
I början har de flesta svårt att sluta uppmärksamma kaoset i huvudet. Regelbunden övning är därför viktig för att dra nytta av de positiva effekterna av inre nedsänkning. Det är också lämpligt att först besluta om en viss meditationsteknik och hålla fast vid den ett tag. För att komma igång är det lämpligt att lära sig av en erfaren meditationslärare. Det finns också så kallade meditationscentra där regelbundna möten äger rum.
Om du vill meditera hemma är det bäst att hitta en plats där du inte kommer att bli störd. Det ska vara rent och dragfritt så att du kan koppla av. Filtar, kuddar, speciella meditationsbänkar eller mattor kan hjälpa till att hitta en bekväm hållning. Vissa använder också en väckarklocka för att signalera slutet på meditationstiden.
Men du kan inte meditera utan lite disciplin. Det är därför vettigt att träna vid samma tid varje dag. I princip spelar det ingen roll om det är på morgonen eller på kvällen. Men många meditationslärare rekommenderar att man sätter sig ner tidigt på morgonen. Då är hjärnan fortfarande fräsch och inte upptagen av dagens intryck. Dessutom kan det i stället för att meditera hända på kvällen att du istället för att meditera somnar helt enkelt efter en hektisk dag. Med tiden kommer dock alla att ta reda på vilken rutin som är bäst. Vilken typ av meditation du bäst klarar av kan du också se efter lite träning.
