Bröstryggen

Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Bröstryggen är den andra och längsta delen av ryggraden. Den består av tolv bröstkotor, som alla har ett revben till höger och vänster. Bröstryggen stöder rörligheten i bålen och skyddar tillsammans med revbenen organen i brösthålan. Läs allt du behöver veta om bröstryggen och bröstkotorna!

Vad är bröstryggen?

Bröstryggen är den del av ryggraden som ligger mellan livmoderhalsen och ländryggen. Det börjar efter den sjunde halskotan med den första av totalt tolv bröstkotor (bröstkotor, Th1). I det nedre området ansluter ländryggen efter den 12: e bröstkotan (Th 12).

Bröstkotorna är starkare jämfört med halskotorna och blir starkare och mer stabila nedåt på grund av den ökande kroppsbelastningen som vilar på dem. Sett från sidan är de övre och nedre bröstkotorna större i diameter än de centrala. Ryggkropparna är något högre framtill än på baksidan och den främre ytan som vetter mot bröstet är något ihålig.

De spinösa processerna i bröstryggen är långa och triangulära och ligger ovanpå varandra i form av takpannor. På så sätt stänger de luckorna mellan ryggradsbågarna. De två tvärgående processerna från varje ryggkropp pekar åt sidan i de övre bröstkotorna, till sidan i de mellersta och nedre kotorna och snett bakåt.

Bröstryggen har en naturlig kurva bakåt (bröstkyfos).

Ribbkotleder

De andra till nionde bröstkotorna har vardera en platt ledhylsa på övre och nedre kanten, som tillsammans med den hos den angränsande bröstkotan bildar ledytan för ett revbenhuvud (interkostal leder). Den första bröstkotan bär ensam en hel övre ledgrop för det första revbenet och en halv lägre för det andra revbenet. Den tionde bröstkotan har bara hälften av den övre ledhylsan för den tionde revbenet. De elfte och tolfte bröstkotorna har vardera en komplett sockel för elfte och tolfte revbenen, som slutar fritt i bukväggen.

Dessa rygg-vertebrala leder möjliggör rörlighet i bröstet, som expanderar och drar ihop sig igen för varje andetag. Ribb-kotlederna stabiliseras dessutom av många ligament.

Spinalnerver i bröstryggen

I princip har varje bröstkotor samma struktur som alla andra kotor i ryggraden. Ryggradshålen i det inre av ryggkotskroppen, som bildar ryggraden med ryggmärgen löpande i den, lämnar det intervertebrala hålet (foramen intervertebrale) öppet mellan två kotor. Ryggmärgsnerverna (Nervi intercostales) löper genom detta intervertebrala hål och kommer ut från ryggmärgen och förser bröstets vägg med tillhörande muskler, huden och bröstmurens inre hud.

Vilken funktion har bröstryggen?

Bröstryggen stabiliserar stammen. Det ger de enskilda revbenen stöd och är också involverad i bröstets struktur (bröstkorg), som skyddar de inre organen.

Bröstryggen gör att överkroppen kan luta i sidled med cirka 30 grader. Denna laterala lutning begränsas av kompressionen av revbenen på respektive sida.

Rotationen runt sin egen axel - rotationen av stammen - är möjlig genom bröstryggen upp till cirka 33 grader.

Var ligger bröstryggen?

Bröstryggen är den andra delen av ryggraden: den ligger mellan livmoderhalsen och ländryggen. De enskilda kotornas processer ligger nära varandra under ryggens hud; hos smala människor är de synliga och påtagliga.

Vilka problem kan bröstryggen orsaka?

Medfödda och förvärvade förändringar kan inträffa i bröstryggen såväl som andra delar av ryggraden. Till exempel vid så kallad skolios är ryggraden böjd åt sidan. Dessutom vrids enskilda ryggkroppar runt sin längdaxel.

Individuella ryggkotor kan också ändras i form, eller deras antal kan variera. Den tolfte revbenen kan regresseras och tvärprocessen motsvarar den för en korsryggskotor (det finns då elva bröstkotor och sex korsryggkotor istället för de normala tolv bröstkotorna och fem korsryggen). Å andra sidan kan det fortfarande finnas ett revben på den första ländkotan (då finns det tretton bröstkotor och bara fyra ländkotor).

Ibland blockeras enskilda bröstkotor (eller andra kotor) i sin rörlighet. Orsaken kan vara muskelkramper.

Spondylartros är en degenerativ förändring i de små kotlederna (fasettleder). Det förekommer särskilt i ländryggen, men kan till exempel också påverka bröstryggen. De förändringar i fasettleder som orsakas av slitage kan orsaka smärta. Sedan talar man om facettsyndromet.

Termen osteokondros beskriver beniga förändringar i ryggraden som orsakas av slitage på de intervertebrala skivorna. Förutom bröstryggen kan de också påverka resten av ryggraden.

En diskbråck förekommer mindre ofta i bröstryggen än i livmoderhalsen och ländryggen. Belastningen på de främre delarna av de enskilda bröstkotorna kan leda till utskjutande av intervertebralskivan, vilket sedan kan leda till kompression av ryggmärgen och ryggmärgsnerverna. Orsaken till prolaps eller utbuktning av en intervertebral skiva i bröstryggen kan vara degenerativa förändringar (tecken på slitage) och skador.

Tagg:  kondition bebis sömn