Angiografi

Valeria Dahm är frilansskribent på medicinska avdelning. Hon studerade medicin vid tekniska universitetet i München. Det är särskilt viktigt för henne att ge den nyfikna läsaren en inblick i det spännande ämnesområdet medicin och samtidigt behålla innehållet.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Vid angiografi visualiseras kärl med hjälp av diagnostiska avbildningsmetoder som röntgenstrålning, magnetisk resonansavbildning (MR-angiografi) eller datortomografi (CT-angiografi). Läkaren kan därmed diagnostisera och bedöma kärlsjukdomar. Läs allt om angiografi, hur det görs och riskerna.

Vad är en angiografi?

Angiografi är en radiologisk undersökning där kärlen fylls med kontrastmedium och görs synliga med hjälp av röntgenstrålar, magnetisk resonanstomografi eller datortomografi och visas på det så kallade angiogrammet. Beroende på kärltyp görs åtskillnad mellan artärernas angiografi (arteriografi), venerna (venografi) och lymfdräneringsvägarna (lymfografi).

När gör du en angiografi?

Angiografi används för att diagnostisera sjukdomar som är förknippade med förträngning eller ocklusion av kärlen.

Angiografi: hjärta

Hjärtangiografi är också känd som koronarangiografi. Det gör kranskärlen synliga, som kan ändras eller blockeras under en kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt. Dessutom kan hjärtats inre visas och deras storlek och funktion bedömas.

Angiografi: öga

Med hjälp av så kallad fluorescensangiografi kan läkaren diagnostisera åldersberoende makuladegeneration (störning i näthinnan) genom att bedöma de fina blodkärlen i näthinnan. Ett speciellt grönt färgämne (fluorescein) används istället för kontrastmedlet.

Angiografi: hjärna

Med cerebral angiografi (latin: cerebrum = hjärna) kan både blodkärlen i hjärnan och de levererande kärlen i nackområdet visualiseras om det finns misstanke om hjärntumörer, hjärnblödning eller kärlsjukdomar.

Angiografi: ben

Ben- och bäckenkärlens arteriografi används för att upptäcka kärlförträngningar, till exempel hos diabetiker. Venografin utförs om man misstänker trombos och för planering av terapi vid åderbråck.

Om det finns en kontrastmedelintolerans kan CO2 -angiografi utföras på benen, där kontrastmedlet ersätts av koldioxid.

Vad gör du med en angiografi?

Innan den faktiska undersökningen tar din läkare en medicinsk historia och förklarar riskerna och fördelarna med proceduren. Dessutom mäts och testas blodvärdena för en eventuell kontrastmedelallergi.

Med konventionell angiografi sätts först ett tunt plaströr (kateter) in i artären, venen eller lymfkärlet, vanligtvis under lokalbedövning, och skjuts fram tills kort innan kärlsektionen ska undersökas. Efter injektionen av kontrastmediet, som fyller kärlen, röntgas motsvarande område av kroppen. Kontrastmedlet verkar vitt på röntgen eftersom det absorberar röntgenstrålarna. Det betyder att kärlets inre också kan ses på angiogrammet. Slutligen avlägsnas katetern och ett tryckbandage appliceras över punkteringsstället.

En speciell form är digital subtraktionsangiografi, där inspelningar görs före och efter att kontrastmedlet distribueras. En dator tar bort identiska områden från båda bilderna, vilket gör förändringarna i de kontrastmediumfyllda kärlen särskilt synliga.

Däremot behöver CT -angiografi och MR -angiografi inte kontrastmedlet injiceras direkt i kärlet för att visualiseras, utan administreras vanligtvis via en armven eller artär. Inget kontrastmedel krävs för MR-angiografi vid flygning (TOF-angiografi), eftersom bilderna skapas genom magnetisering av nyflödande blod.

Vilka är riskerna med angiografi?

Angiografi är en relativt okomplicerad undersökning. När kontrastmedlet injiceras kan munnen kännas varm eller smaka obehagligt. Dessa ofarliga biverkningar försvinner direkt efter injektionen.

I sällsynta fall är människor överkänsliga för kontrastmedlet eller utvecklar en allergisk reaktion. Allergi såväl som njurinsufficiens eller hypotyreos måste klargöras innan undersökningen, eftersom i dessa fall inget kontrastmedel ska ges.

En vaskulär punktering kan leda till blödning, blåmärken, trombos (blodproppar), emboli (vaskulär blockering på grund av trombos), vaskulära skador eller infektioner.

Vad måste jag tänka på efter en angiografi?

Efter angiografin bör du ta det lugnt och dricka så mycket som möjligt så att kontrastmedlet elimineras snabbt. Du bör också undvika tungt fysiskt arbete under de följande dagarna. Om du plötsligt upplever yrsel, huvudvärk, illamående eller ett tufft hjärta, kontakta en läkare omedelbart.

Tagg:  Sjukdomar ögon digital hälsa