Hemostas

och Eva Rudolf-Müller, läkare

Valeria Dahm är frilansskribent på medicinska avdelning. Hon studerade medicin vid tekniska universitetet i München. Det är särskilt viktigt för henne att ge den nyfikna läsaren en inblick i det spännande ämnesområdet medicin och samtidigt behålla innehållet.

Mer om -experterna

Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Hemostas (hemostas) är en viktig process som kroppen använder för att stoppa blödning i flera mellanliggande steg. Såren stängs med hjälp av en blodpropp (tromb) och läker sedan när processen fortskrider. Här kan du ta reda på allt du behöver veta om processen och störningar av hemostas!

Vad är hemostas?

Hemostas är processen genom vilken kroppen slutar blöda. Ordet "hemostas" kommer från antikens grekiska och består av orden "haima" (blod) och "stasis" (amning).

Hemostas kan grovt delas in i två steg: Primär hemostas används för att tillfälligt behandla ett sår (kärlläckage) via en ganska instabil koagel (vit tromb). Däremot leder sekundär hemostas (blodkoagulering) till stabil sårförslutning genom en röd tromb. Trots indelningen sker primär och sekundär hemostas båda nästan samtidigt och interagerar med varandra via många mekanismer.

Primär hemostas

Primär hemostas kallas också cellulär hemostas, eftersom blodplättarna (trombocyter) är den viktigaste komponenten här. Vid blödning läcker blod från skadade blodkärl. Skador på den inre kärlväggen (endotel) exponerar olika proteiner som ligger under endotelet. Framför allt leder kollagenet nedanför till bindning av den så kallade Von Willebrand-faktorn till proteinerna. Von Willebrand -faktorn lockar till sig trombocyter, som också fäster sig och därmed täcker skadan på endotelet.

De ackumulerade blodplättarna frigör olika ämnen som lockar till sig ytterligare blodplättar och det så kallade fibrinogenet (föregångare till blodfiberfibrinet). Dessutom ändrar de form och bildar taggiga löpare som är kopplade med hjälp av fibrinogen. Enzymet cyklooxygenas (COX) stimulerar också sambandet mellan trombocyter. I slutändan bildas en tät struktur - den vita blodproppen som stänger såret.

Sekundär hemostas (blodpropp)

Du kan ta reda på hur blodproppar med hjälp av en röd tromb fungerar i artikeln Blodproppar.

När bestämmer du hemostasvärdena?

Om en patients sår blöder under ovanligt lång tid bör laboratorietester utföras för att utesluta störningar av primär eller sekundär hemostas. Hemostas kontrolleras också före operationer för att skydda patienten.

När det gäller sekundär hemostas hjälper det så kallade Quick-värdet och den aktiverade partiella tromboplastintiden att diagnostisera störningar.Om felet ligger i den primära hemostasen kan antingen ett otillräckligt antal trombocyter (trombocytopeni) eller defekta trombocyter (trombocytopati) detekteras.

Hemostasvärden

Läkaren tar vanligtvis ett litet blodprov från venen. Patienten behöver inte nödvändigtvis vara nykter för detta, eftersom matintag inte signifikant förändrar hemostasvärdena. Antalet trombocyter hos friska vuxna är mellan 150 000 och 400 000 per mikroliter.

Den så kallade blödningstiden är också viktig. Här, beroende på metod, påför läkaren en mer eller mindre standardiserad liten hudskada på patienten och kontrollerar sedan tiden tills blödningen upphör. Standardvärdena varierar beroende på mätmetod. En förlängd blödningstid antyder trombocytopati eller trombocytpeni.

Efter utvärderingen kommer din läkare att förklara resultaten för dig och förklara alla ytterligare undersöknings- eller behandlingssteg.

När är hemostasvärdena för låga?

Lågt antal blodplättar kan orsakas av många saker. Detta inkluderar:

• kraftiga blödningar
• Infektioner som malaria
• olika former av blodcancer (leukemi)
• Förstörelse av trombocyter av kroppen själv (autoimmunologisk förstörelse, t.ex. trombotisk-trombocytopen purpura)
• vissa reumatiska sjukdomar
• blodförtunnande terapi
• Allergier, gifter, läkemedel och vitaminbrist
• Tumörer
• graviditet
• Levercirros
• ökad nedbrytning i mjälten (utlösare kan vara levercirros och infektioner)

Ibland beror ett lågt antal blodplättar också på en felaktig mätning.

En för kort blödningstid är inte medicinskt relevant.

När är hemostasvärdena för höga?

Ökningen av blödningstiden kan tyda på en trombocytbrist. Det används dock främst för att upptäcka trombocytopatier. De möjliga orsakerna till en sådan dysfunktion av blodplättarna inkluderar användningen av vissa mediciner, såsom aspirin (acetylsalicylsyra) eller kemoterapidroger. Ärftliga sjukdomar som Willebrand-Jürgens syndrom och Bernard-Souliers syndrom kan också vara orsaken till trombocytopati.

Om blodet innehåller för många trombocyter (trombocytos) ökar risken för blodproppar. Orsaken till trombocytos kan vara benmärgssjukdom eller maligna tumörer.

Vad ska jag göra om hemostasvärdena ändras?

Mindre avvikelser brukar inte orsaka oro. Men om ett förändrat antal trombocyter eller en förlängd blödningstid tyder på en sjukdom, bör ytterligare tester och undersökningar utföras. I detta fall kommer din läkare att diskutera hur du ska gå vidare med dig. Eftersom hemostas är en vital funktion i kroppen är det viktigt att alltid klargöra och behandla störningar.

Tagg:  alternativ medicin gpp hälsosam arbetsplats