Självmedicinering: gränser
Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.Halsont, lätt huvudvärk, hosta - du kan behandla några vardagliga klagomål själv utan att först rådfråga en läkare (självmedicinering). Förutom de beprövade huskurerna finns det ett receptfritt läkemedel för nästan alla symptom på apoteket. När det gäller självmedicinering finns det dock några regler som måste följas.
Från hosta till sömnlöshet
Tyskarna brukar oftast använda hosta och förkylningar för självbehandling. Smärtstillande receptfria läkemedel och läkemedel mot matsmältningsproblem köps också ofta på apotek.
Självmedicinering - vanliga tillämpningsområden:
- Hosta och kyla
- möda
- Mag- och matsmältningsproblem
- Hudproblem och sår
- Kosttillskott (vitaminer, mineraler etc.)
- Hjärta, cirkulations- och venösa problem
- Reumatoid och muskelsmärta
- Psykiska problem och sömnstörningar
Självmedicinering - Reglerna
- Receptbelagda läkemedel är tabu för självmedicinering! Ta inte receptbelagda läkemedel som du fortfarande har hemma, även om din läkare tidigare har ordinerat läkemedlet för liknande tillstånd.
- Innan du når in i medicinskåpet bör du ställa dig själv följande frågor: Vet jag vilken typ av sjukdomar jag har? Vet jag orsaken till dessa klagomål? Du kan bara ta rätt botemedel för det om du vet exakt vad som är fel med dig. Få råd från apoteket om du är osäker.
- Receptfria läkemedel är inte nödvändigtvis ofarliga. Receptfria läkemedel har också biverkningar och interaktioner. Läs bipacksedeln noggrant och observera varningar och kontraindikationer. Annars kan produkten göra mer skada än nytta.
- Försiktighet rekommenderas också med växtbaserade läkemedel (fytoterapeutiska medel). Grönsaker betyder inte automatiskt fri från biverkningar och risk. Johannesört ökar till exempel hudens känslighet för ljus, och en överdos av eukalyptus kan leda till illamående.
- Korrekt dosering är också viktigt för självmedicinering. Ta aldrig mer av ett läkemedel än rekommenderat och överskrid inte den avsedda intagetiden.
När till läkaren
Självmedicinering har sina gränser. Till exempel bör du alltid få en läkare att klargöra några av kroppens larmsignaler-oavsett om det finns receptfria medel eller inte. Exempel är plötslig uppkomst av ögonsmärta med nedsatt syn, öronvärk med feber, plötslig kraftig smärta eller andnöd.
Gör inte din egen doktorsexamen för symptom du aldrig har haft tidigare. Även om en sjukdom återkommer med korta mellanrum är ett läkarbesök tillrådligt.
Om symtomen inte förbättras inom två till tre dagar, om de förvärras eller om nya symtom uppträder bör du också kontakta en läkare.
Ingen självmedicinering under graviditet och amning! Gravida och ammande mödrar ska inte ta någon medicin utan att rådfråga en läkare.
Stor försiktighet bör också iakttas med barn. Ge under inga omständigheter ditt barn läkemedel som läkaren eller apotekaren har rekommenderat åt dig. Det som hjälper vuxna kan skada barn. Diskutera med barnläkaren i förväg hur du kan reagera på tecken på sjukdom hos dina avkommor i en nödsituation.
Allmänna varningar
- Förutom den verkliga aktiva ingrediensen innehåller läkemedel nästan alltid en hel rad tillsatser och hjälpämnen. Allergiker och personer med intolerans mot vissa ämnen (t.ex. laktos) bör därför noggrant studera läkemedlets sammansättning.
- Undvik inhalerade läkemedel om du har kroniska andningsproblem (t.ex. astma). Inhalationsmedel och eteriska oljor för applicering på huden är problematiska.
- Spädbarn och små barn får inte ges inhalationsmedel eller gummi som innehåller kamfer eller mentol. Dessa ämnen kan orsaka kramper i glottis, struphuvudet och luftvägarna och orsaka livshotande andfåddhet.
- Personer med leversjukdom, epileptiker och alkoholister ska inte ta droger som innehåller alkohol, särskilt inte som en del av självmedicinering.
