patella

Nicole Wendler har en doktorsexamen i biologi inom onkologi och immunologi. Som medicinsk redaktör, författare och korrekturläsare arbetar hon för olika förlag, för vilka hon presenterar komplexa och omfattande medicinska frågor på ett enkelt, koncist och logiskt sätt.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Patella är det latinska namnet på knäskålen. Som en del av knäet skyddar det lilla, platta, hjärtformade benet mellan över- och underbenet knäleden och underlättar dess rörelser. Många obehag eller smärta i knäet kan bero på knäskålen. Läs allt du behöver veta om knäskålen!

Vad är knäskålen?

Namnet knäskål beskriver patellans utseende mycket bra. Benet, som sett framifrån liknar en triangel eller ett hjärta, sitter som en platt skiva direkt framför knäleden. Den är cirka fyra till fem tum lång och vid den bredaste punkten två till tre tum breda. Det faktum att varje knä ser lite annorlunda ut är ärftligt och beror på olika belastningar.

Knäskålen tillhör sesamoidbenen (Os sesamoideum), en grupp små ben som ser till att senor och ben inte gnider mot varandra på flera ställen i kroppen. Det största av de små sesambenen i vår kropp är knäskålen, vars benbildning börjar under det tredje till fjärde levnadsåret.

Patellans framsida (facies anterior) är välvd (konvex) med vertikala fåror och en grov yta. Baksidan mot ledkapseln (facies posterior) är täckt med ett lager brosk som är cirka sex till åtta millimeter tjockt. Hyalinbrosket täcker de övre två tredjedelarna av ytan och är olika beroende på ålder och belastning på knäet. Det har inga egna blodkärl eller nerver, så näringsämnen når det bara från den omgivande ledvätskan (synovia) och från närliggande blodkärl. Det mesta av brosket består av en bindvävliknande massa och innehåller bara ett fåtal celler (mindre än tio procent), varför broskskador i allmänhet är ganska svåra att regressera.

Vad är knäskålens funktion?

Knäskålen underlättar alla rörelser som innebär att böja eller räta ut knäet. Som en fästpunkt för senan i den stora lårmuskeln (quadriceps, quadriceps femoris muskel) möjliggör den problemfri överföring av kraft från de främre lårmusklerna via patellarsenan (patellar ligament) på skenbenet (skenbenet). Som en distans mellan senan och det underliggande benet förbättrar knäskålen också senans hävstångseffekt och biomekanik.

Förutom det släta brosket på baksidan av patellaren sitter en bursa (bursa subcutanea prepatellaris) mellan huden och knäskålen och en fettkudde (Hoffa fettkropp) som sitter mellan knäskålens nedre kant och skenbens övre kant förhindra irriterande friktion när knäet är böjt.

Om vi ​​inte hade en knäskål, skulle vi behöva applicera mycket mer kraft i låret och leden skulle bli mycket mer stressad. Ett stöd eller ett fall på knäet skulle vara förknippat med betydligt mer smärta utan knäskålen. På grund av det saknade brosket skulle varje rörelse vara smärtsam. Knäskålen sitter som en skyddande sköld framför ledytan och buffrar en stöt med sin broskmassa.

Var finns knäskålen?

Knäskålen är en del av knäleden. Tillsammans med sin broskyta, ledvätskan och de underliggande benen bildar den en så kallad synovial led. Knäskålen är inbäddad i extensorsenen av lårmusklerna (quadriceps senan) och knäskålssenan som drar mot skenbenet. Det betyder att den sitter direkt vid den punkt där senan avböjer mellan övre och nedre benet. Om benet är utsträckt och musklerna är avslappnade kan knäskålen enkelt flyttas. Detta är knappast möjligt i ett spänt tillstånd. Orsaken till detta är ligament som löper på framsidan (ligamentum patellae) samt till vänster och höger om knäskålen (kollaterala ligament). De ser också till att knäskålen inte glider när knäet rör sig. Huvudstabilisatorn i knäleden är det mediala patellofemorala ledbandet (MPFL).

Vilka problem kan patella orsaka?

Knäskålen är ansvarig för vissa knäproblem. Det är inte alltid benen själva som orsakar problem - besvären orsakas ofta av senor eller brosk på baksidan av knäskålen.

Främre knäsmärta grupperas ofta under termen patellofemoral smärtssyndrom (FPS). Olika faktorer kan betraktas som deras utlösare:

• Överbelastning eller felaktig lastning
• Förkortning av muskler eller ledband
• Trauma eller idrottsskada
• Feljustering eller felaktigt bildad knäskål
• godartad eller malign neoplasma

Som ett resultat kan knäskålen göra ont, hoppa, skifta eller bli inflammerad. Inflammationen påverkar också närliggande områden som bursa eller Hoffa fettkroppar (prepatellär bursit, infrapatellär bursit, Hoffa-Kastert syndrom).

Slitage och överbelastning

Symtom i knäskyddet som är baserade på slitage eller överbelastning är till exempel:

• Kondropati (Chondromalaciapatellae): påverkar mest flickor och unga kvinnor, knäskålsbrosk blir mjukt och slits ut
• Knäskydds artros (retropatellär artros, broskdegeneration): sliten, sliten brosk
• Sinding-Larsen-Johanssons syndrom hos barn eller patellar spets syndrom (hopparens knä) hos vuxna: förändrad senvävnad vid ben-senkorsningen
• Osgood-Schlatter-sjukdom: delar av skenbenet dör vid fästpunkten på patellarsenan

Feljustering eller missbildning

Möjliga feljusteringar eller missbildningar av knäskålen är:

• Medfödd patellär dysplasi: missbildning av knäskålen
• Patella alta: knäskålen är för hög
• Patella bipartita eller P. multipartita: knäskålen består av två eller flera delar; Orsaken är nedsatt benbildning (ossifikationsstörning)
• Felaktig inriktning av knäskålen på grund av bågben eller knäknän (genu valgus, genu varus) eller vid platta fötter

Olycka och trauma

Olyckor och trauma kan orsaka olika typer av skador på knäskålen:

• Knäskålskontusion (knäkontusion)
• Fraktur i knäskålen (patellär fraktur)
• Broskskador
• Patellar senbrott: delvis med benig avulsion (möjligen tidigare skada på senan från andra sjukdomar)
• Knäskyddsförskjutning: Patella hoppar ut ur leden (dislokation) eller skiftar åt sidan (subluxation); också möjlig som en följd av en feljustering

Tagg:  tcm Sjukdomar boktips