epidermis

Eva Rudolf-Müller är frilansskribent i medicinska team. Hon studerade humanmedicin och tidningsvetenskap och har upprepade gånger arbetat inom båda områdena - som läkare på kliniken, som recensent och som medicinsk journalist för olika specialistjournaler. Hon arbetar för närvarande inom onlinejournalistik, där ett brett utbud av medicin erbjuds till alla.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Epidermis är det översta lagret av vår trelagiga hud. 90 procent av överhuden består av ett kåt lager, som består av speciella celler som keratiniserar på hudens yta och sedan skjuts. Överhuden förnyar sig ständigt. Läs allt du behöver veta om epidermis!

Vad är epidermis?

Överhuden är det översta lagret av huden, gränsen mellan vår kropp och omvärlden. Deras täta cellnät bildar en skyddande barriär mot penetrerande bakterier och andra främmande ämnen. Överhuden är vaskulär och har inga nerver. Deras tjocklek varierar mycket och beror på graden av mekanisk påkänning: I olastade områden (till exempel på ögonlocken) är överhuden endast 0,03 till 0,05 millimeter tjock. Däremot är den upp till två millimeter tjock i områden som utsätts för tung belastning (handflator och fotsulor).

Epidermis förnyas ständigt i sina lägre liggande delar och keratiniseras i de högre liggande skikten.

Epidermis skikt

Överhuden består av flera lager:

Ytligt kåt lager (stratum corneum) med stratum disjunctum, det yttersta lagret i vilket de kåta cellerna skjuts
okornigt djupt groddskikt (stratum germinativum)

Det djupt liggande groddeskiktet är också uppdelat i flera lager. Nedifrån och upp är dessa:

Basalcellskikt (stratum basale)
Stickigt cellskikt (stratum spinosum)
Kornskikt (stratum granulosum)
Glansigt cellskikt (stratum lucidum)

Det kåta lagret (stratum corneum)

Det kåta skiktet, det översta lagret av epidermis, består av sammansmältade, tillplattade celler som innehåller keratin (ett fiberprotein) och som inte har någon kärna. Dessa så kallade keratinocyter hålls samman genom en nära anslutning med hjälp av desmosomer (cellmembrankomprimering). Keratinet förhindrar att vatten avdunstar från hudytan. Talgen, som produceras av talgkörtlarna, håller det kåta skiktet smidigt och vattenavvisande.

Keratinocyterna migrerar till hudytan (stratum disjunctum) inom fyra veckor. På detta sätt blir de keratiniserade mer och mer, förstörs sedan och lossnar slutligen från huden. Så huden förnyar sig ständigt.

Groddskiktet (stratum germinativum)

Groddskiktet ligger under det kåta skiktet, är ordentligt låst med dermis under och producerar genom delning ständigt nya epitelceller. Det är uppdelat i fyra lager:

I det nedre lagret, basalcellskiktet (stratum basale) och nästa lager, det taggiga cellskiktet (stratum spinosum), multiplicerar cellerna i epidermis: det är här basalceller och melanocyter finns. De senare producerar det brunsvarta pigmentet melanin. Beroende på mängden pigment är huden och håret mer eller mindre starkt pigmenterade. Melanin skyddar mot överdriven exponering och tonar huden.

De översta taggiga cellerna visar redan tecken på cornification.

Keratohyalinkorn ligger i det granulära cellskiktet (stratum granulosum), som gränsar till det taggiga cellskiktet längst upp. De avger feta ämnen som ger det kåta skiktet sitt vita utseende.

Det översta lagret av groddeskiktet, det blanka cellskiktet (stratum lucidum), är lätt och skimrar igenom. Den består av keratinocyter, innehåller glykogen (lagringsform av kolhydrater) och eleidin, en mellanprodukt av keratin.

Epidermis funktion

Epidermis funktion är att skydda organismen från skadliga yttre påverkan. Som det översta hudlagret förhindrar överhuden att skadliga mikroorganismer tränger in och skyddar mot UV -strålning och mekanisk stress.

Vilka problem kan epidermis orsaka?

Överhuden kan orsaka många problem. Om cellen kommer i kontakt med det översta lagret av epidermis, stratum disjunctum, inte lossnar ordentligt och de kåta cellerna fastnar på epidermis, utvecklas en fjällig hudyta, som exempelvis är fallet med psoriasis.

Störningar i det kåta skiktet ger utseende av dyskeratos. Detta betyder den patologiskt för tidiga keratiniseringen av celler.

Vid akantos förtjockas det taggiga cellskiktet bortom normen. Om det granulära cellskiktet är kraftigt förtjockat kallas det granulosa. Förtjockning av det kåta skiktet kallas hyperkeratos.

Vid ett ofullständigt korniserat kåt lager (parakeratos) är det granulära cellskiktet helt frånvarande.

Om någon har för lite eller inget melanin alls är huden väldigt ljus och håret är vitblont. Läkare talar då om albinism.

Vit fläcksjukdom (vitiligo) bildar vita, pigmentfria fläckar på huden som gradvis kan expandera.

Födelsemärken är rundade pigmentfläckar. Om de degenererar kan malignt melanom (svart hudcancer) utvecklas. Det finns också andra former av hudcancer, såsom taggceller och basalcellscancer. De härrör från det taggiga cellskiktet eller basalcellskiktet i överhuden.

Tagg: påfrestning första hjälpen Diagnos