Chockposition (chockposition)

Carola Felchner är frilansskribent på medicinska avdelning och certifierad utbildnings- och näringsrådgivare. Hon arbetade för olika specialtidningar och onlineportaler innan hon blev frilansjournalist 2015. Innan hon började sin praktik studerade hon översättning och tolkning i Kempten och München.

Mer om -experterna Allt -innehåll kontrolleras av medicinska journalister.

Vid chockpositionering (chockposition) ligger patienten platt på ryggen medan benen är höjda eller placerade över huvudhöjd. I denna position stöds blodflödet tillbaka från benen till de inre organen (särskilt hjärtat och hjärnan). Läs här i vilka fall stötpositionering är meningsfull och när den inte ska utföras under några omständigheter.

Kort överblick

• Vad betyder chockpositionering? I chockläget placerar första hjälpen benen på personen som ligger platt på ryggen högre än huvudet. Detta för att förhindra att han blir medvetslös eller att kollapsa sin cykel.
• Så här fungerar chockpositionering: Lägg den drabbade platt på ryggen på golvet, benen cirka 20 till 30 grader högre än överkroppen / huvudet på ett fast föremål (t.ex. avföring) eller håll upp.
• I vilka fall? Med olika typer av chock.
• Risker: Ingen, om chockläget inte används i situationer där det inte rekommenderas (se under "Varning!"), Om chockläget används i fel fall, t.ex. vid hjärtinfarkt (chocken position belastar hjärtat ytterligare), blödande sår Övre kroppen (chockläge ökar blodflödet till sårområdet) eller vid ryggskador (rörelse av patienten kan förvärra skadan).

Varning!

• Ingen chockpositionering vid en chock som har sitt ursprung i hjärtat (kardiogen chock, t.ex. vid hjärtinfarkt) - chockpositionen kommer att påverka hjärtat ytterligare!
• Ingen chockpositionering vid svår hypotermi, andfåddhet, brutna ben, bröst- och magsår samt skador på huvud och ryggrad!

Hur fungerar chockpositioneringen?

Chockpositioneringen (chockposition) används i första hjälpen för att stabilisera patientens cirkulation tills räddningstjänsten anländer. Det används när personen i fråga fortfarande är vid medvetande.

Så här fortsätter du med chockpositionering:

1. Lägg offret platt på golvet, liggande.
2. Placera dina ben cirka 20 till 30 grader eller cirka 30 centimeter högre än din bål / huvud. Du kan antingen hålla dem eller placera dem på en låda, steg, etc. Detta förbättrar blodflödet till hjärnan och andra organ.
3. Håll offret varmt, till exempel med en jacka eller (räddnings) filt.
4. Prata med den som ligger lugnt och undvik ytterligare agitation för honom.
5. Kontrollera patientens andning och puls regelbundet tills räddningstjänsten anländer.
6. Försök att stoppa blödning (t.ex. med tryckförband).

Vad är en chock?

"Jag är chockad" är lätt att säga. Detta tillstånd har dock lite att göra med chock i medicinsk mening. Vid chock byter kroppen till ett nödprogram. Det drar ihop blodvolymen mer i mitten av kroppen för att fortsätta försörja de inre organen och hjärnan. Denna vettiga reaktion kan dock sätta igång en dödlig chockspiral, vilket kan leda till att flera vitala organ som njurar, lever och lungor misslyckas (multipel organsvikt).

Läkare skiljer mellan olika typer av chock, inklusive:

• Hypovolemisk chock (utlöst av brist på volym, dvs allvarlig vätske- / blodförlust)
• Kardiogen chock (utlöst av otillräcklig hjärtpumpning, t.ex. vid hjärtinfarkt, myokardit eller lungemboli)
• Anafylaktisk chock (allvarlig allergisk reaktion)
• Septisk chock (i samband med blodförgiftning = sepsis)
• Neurogen chock (om den nervrelaterade blodtrycksregleringen misslyckas, t.ex. vid ryggmärgsskador)

En chock kan kännas igen av symptom som blek hud, frysning, darrningar, kallsvett samt rastlöshet och rädsla.

När gör jag en chockpositionering?

En chockpositionering görs när personen i fråga fortfarande är medveten och andas självständigt. Det kan i allmänhet övervägas i följande fall:

• Volymutarmad chock (om den inte orsakades av kraftig blödning från överkroppen)
• anafylaktisk (allergisk) chock
• septisk chock
• "Välta", dvs kort medvetslöshet (svimning) på grund av en tillfällig syrebrist i hjärnan, till exempel när man står länge eller förvånas (vasovagal synkope)

När gör jag inte chockpositionering?

Använd inte stötdämpning för:

• kardiogen chock och hjärtsjukdom i allmänhet
• Andnöd
• Skador på huvud och ryggrad
• Bröst- och magskador
• Brutna ben
• svår hypotermi

Risker vid chockpositionering

Det är inte mycket du kan göra fel med chockpositionen som första hjälpen - om du inte använder den i fall där chockpositionen avskräcks. Till exempel kan höjning av benen på en patient som blöder från huvudet, bröstet eller buken öka blödningen.

När du sätter en patient med ryggmärgsskada i chockläget kan rörelse förvärra skadan.

Om någon är kraftigt hypotermisk kan den välmenande chockpositioneringen leda till att mycket kallt blod strömmar tillbaka till mitten av kroppen. Detta kan öka hypotermi.

Chockpositionen kan också vara mycket farlig för patienter med en chock som kommer från hjärtat (kardiogen chock) - den ökade blodåterflödet som orsakas av höjden av benen belastar det pumpande svaga hjärtat ytterligare.

Tagg:  palliativ medicin digital hälsa alternativ medicin